Generna påverkar var fettet lagras på kroppen
Genetiska faktorer påverkar huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. Forskare vid Uppsala universitet har tittat på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.
Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika delar av kroppen. Kvinnor har lättare för att lagra fett på höfter och ben, medan män i högre utsträckning lagrar fett i buken. Man har antagit att detta beror på könshormoner, så som östrogen.
– Men de molekylära mekanismerna som styr fettinlagring hos män och kvinnor är inte så väl utredda, säger Mathias Rask-Andersen, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Hundra gener som påverkar fettfördelning
I den aktuella studien testades miljontals positioner i arvsmassan för association med mängden fett i armarna, benen eller bålen. Forskargruppen hittade nästan hundra gener som påverkar fördelningen av fettvävnad till de olika delar av kroppen. Forskarna såg också tydliga skillnader mellan män och kvinnor.
– Vi blev förvånade över det stora antalet gener som bara hade effekt hos kvinnor. Bland generna fanns en stor andel gener som är aktiva i fettceller och fettvävnader. Men flera av generna bidrar också till att bilda den extracellulära matris som utgör strukturen runt cellerna i en vävnad, säger gruppledaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Bukfetma har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. I snitt har män en större mängd bukfett än kvinnor och detta kan vara en förklaring till den högre risk för hjärt-kärlsjukdom som man ser hos män. Epidemiologiska studier har till och med visat att förmågan att lagra fett i runt låren ger kvinnor ett visst skydd. Resultatet av den aktuella studien kan därför leda till utvecklandet av nya behandlingar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
– De biologiska system som vi belyser i vår studie skulle kunna utnyttjas av läkemedel för att förbättra fördelningen av kroppsfett och på så sätt minska sjukdomsrisken, säger Mathias Rask-Andersen.
Kontakt:
Mathias Rask-Andersen, Institutionen för immunologi, genetik och patolog, Uppsala universitet, mathias-rask-andersen@igp.uu.se
Åsa Johansson, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, SciLifeLab, Uppsala universitet, E-post: asa.johansson@igp.uu.se
Studien:
Mathias Rask-Andersen, Torgny Karlsson, Weronica E. Ek & Åsa Johansson (2018) Genome-wide association study of body fat distribution identifies adiposity loci and sex-specific genetic effects, Nature Communications
