Restriktiv migrationspolitik är skadlig

– Våra resultat visar också att höga dokumentationskrav – exempelvis som den amerikanska policyn “Arizona SB 1070” där det krävs att migranter alltid ska kunna identifiera sig när det efterfrågas – samt begränsade möjligheter att få stöd från socialförsäkringssystemen har negativa konsekvenser för migranters psykiska hälsa och minskar deras utnyttjande av sjukvården säger Sol Juarez, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

De negativa hälsokonsekvenserna av restriktiva migrationspolitiska åtgärder var särskilt stora i länder som också har en negativ attityd till migration enligt det så kallade Migrant Integration Policy Index (MIPEX). Detta index mäter i vilken utsträckning länder arbetar med att underlätta integration bland internationella migranter.

Studien behandlar sambandet mellan migrationspolitik och internationella migranters hälsa i höginkomstländer, och är en så kallad systematisk översikt, där tidigare vetenskapliga studier inom området har vägts samman. Resultaten visar att migranter som vid ankomsten till ett nytt land möter restriktioner när det gäller möjligheter till uppehållstillstånd eller asyl, samt begränsad möjlighet till rörlighet, löper större risk att drabbas av mentala eller fysiska hälsoproblem (självbeskattade) samt förkortad livslängd.

– Resultaten av studien är särskilt viktiga då de fokuserar på hur migrationspolitik under inträdes- och integrationsfasen i migrationsprocessen påverkar sjukvårdsutnyttjande, samt olika aspekter av psykisk och fysisk hälsa, säger Mikael Rostila, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet och projektledare för studien.

– Dessa två faser är av särskild betydelse när det gäller en lyckad integration av nyanlända och kan därför ha avgörande betydelse för hälsan bland migranter på både kort och lång sikt.

Studie med stort underlag

Totalt 46 internationella studier från de senaste 17 åren bidrog till slutsatserna, varav 19 analyserades statistiskt med hjälp av meta-analys. Övriga studier bidrog kvalitativt till resultaten. Tre olika databaser användes för att söka upp relevanta studier.

– Eftersom vår studie tar hänsyn till alla vetenskapliga studier inom området under den aktuella tidsperioden samtidigt som den undersöker konsekvenserna av många olika typer av migrationspolitiska åtgärder innebär det att våra resultat har en högre tillförlitlighet än om resultaten endast hade baserats på ett enstaka land eller befolkning, säger Mikael Rostila.

Studien är den första som har studerat migrationspolitik och hälsa i ett globalt perspektiv och som samtidigt sammanfattar forskning under den tidsperiod då den internationella migrationen har ökat som mest.

Studien har genomförts i ett samarbete mellan forskare från Centre for Data and Knowledge Integration for Health (CIDACS) i Brasilien, University College London och University of Glasgow i Storbritannien samt Karolinska Institutet och Stockholms universitet i Sverige. Studien är finansierad av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), UK Medical Research Council och Scottish Government Chief Scientist Office.

Studien:

Studien Effects of non-health-targeted policies on migrant health : a systematic review and meta-analysis har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Global Health.

Kontakt:

Mikael Rostila, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, mikael.rostila@su.se, 08-16 44 16, 070 779 98 94