Cocktaileffekten, den blandning av kemikalier, som vi utsätts för i vår vardag innebär hälsorisker som nuvarande riskbedömningar förbiser.
Nuvarande riskbedömningar fokuserar på en kemikalie i sänder, men i realiteten exponeras vi hela tiden för många olika konstgjorda ämnen samtidigt.
– Vi underskattar systematiskt hälsorisken som kemikalieblandningar utgör, säger professor Åke Bergman, vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, och ledare för forskningsprojektet EDC-MixRisk.
EDC-MixRisk har undersökt hur man kan studera hälsoeffekter av kemikalieblandningar. Forskarna har fokuserat på nya metoder för att identifiera och testa blandningar av hormonstörande ämnen, vilka är knutna till negativa hälsoeffekter hos människor.
Exponering under fosterperioden oroar
– Exponering för konstgjorda kemikalier, och då särskilt hormonstörande ämnen, under fosterperioden är det som oroar mest. Detta på grund av att det kan leda till irreversibla förändringar i utvecklingen av organ och vävnader och ökad mottaglighet för sjukdomar senare i livet, säger Åke Bergman.
SELMA-studien har följt mer än 2 000 mor/barn-par i Värmland från tidig graviditet och förlossning och vidare upp i skolåldern. Genom att använda epidemiologiska data från SELMA-studien skapades referensblandningar för att efterlikna verkliga exponeringar (vid koncentrationer som finns hos gravida kvinnor).
Dessa blandningar testades i olika experimentella modeller inom ramen för EDC-MixRisk. Toxikologiska data från dessa tester användes sedan för att fastställa nya metoder och strategier för bedömning av blandningsrisker för att bättre kunna ta hänsyn till komplexa miljöexponeringar.
– SELMA har bland annat visat att 75 procent av de 54 kemikalier som undersöktes kunde påvisas i urin och blod hos nästan alla de 2 300 gravida kvinnorna, vilket tydligt visar att vi är exponerade för blandningar av kemikalier.
Hjärnans utveckling blev störd
– Vi fann också att prenatal exponering för kemikalieblandningar var förknippade med barnens hälsoutveckling inom tre områden (metabolism och tillväxt, könsutveckling och neurokognitiv utveckling), säger professor Carl-Gustaf Bornehag vid Karlstads universitet som har varit projektledare för SELMA-studien som har används i EDC-MixRisk-projektet.
En italiensk forskargrupp har inom projektet använt mänskliga hjärnorganoider för att bedöma effekterna av dessa kemikalieblandningar på modeller av den mänskliga hjärnan under utveckling. De upptäckte att kemikalieblandningar – även i koncentrationer som förekommer i verkliga livet – påverkar processer som är involverade i de genetiska formerna av autismspektrumstörningar och intellektuella funktionshinder.
Organoid = organisering av celler till en organliknande struktur.
En annan forskargrupp undersökte om kemikalieblandningarna störde hjärnans utveckling och tillväxt genom att studera sköldkörtelhormonsignalering. Forskarna kunde se att sköldkörtelhormonsignalering och många sköldkörtelhormonberoende gener stördes av dessa kemikalieblandningar. Resultaten avslöjar även i detta fall att hjärnans utveckling påverkas av exponering för kemikalieblandningar vid nivåer som förekommer i verkliga livet.
Sammanfattning av resultaten:
EDC-MixRisk. SAfe chemicals for future generations(pdf)
Kontakt:
Åke Bergman, seniorprofessor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet och projektledare för EDC-MixRisk, ake.bergman@aces.su.se
Christina Rudén, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, christina.ruden@aces.su.se
Joëlle Rüegg, forskare vid Institutet för miljömedicin och biträdande projektledare för EDC-MixRisk, joelle.ruegg@ki.se
Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet, carl-gustaf.bornehag@kau.se
