Barn som förstår naturen skyddar den
Barn utan känslomässiga band till naturen skyddar den inte. Det visar forskning från Högskolan i Gävle.
– Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den, säger miljöforskaren Matteo Giusti.
Matteo Giusti kombinerar forskning om hållbar design av städer och miljöpsykologi. Detta för att förstå hur vi ska designa städer så att människor kan känna samhörighet med naturen, och få de psykologiska värden som krävs för att skydda den.
Vi skapar städer där många barn saknar möjligheten att vara utomhus i en icke-steril miljö. Barn är i städer hänvisade till miljöer designade enbart för människor, och får inte förutsättningarna för att lära sig uppskatta och bli bekväma i naturen, menar han.
Naturen blir skrämmande
– Alltför många barn saknar erfarenhet av naturen och då blir den skrämmande. Vi måste få de unga att förstå naturens hemligheter, och för att göra det möjligt måste vi designa städer där upplevelser i naturen återkommer som rutiner i barnens vardag, säger Matteo Giusti.
Salamandrarna ändrar elevernas syn på naturen
Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel. Läs om mellanstadieeleverna som fick agera som naturvårdare under skoltid
– Vi måste lämna stor plats till naturen i våra städer, så att vi kan se och uppleva naturen i vardagen, vi behöver bli medvetna om hur mycket naturen och dess ekosystemtjänster betyder för oss, säger Matteo Giusti.
Lär barnen genom att leka
Föräldrar eller andra närstående kan lära barnen få förståelse för och emotionell kontakt med naturen, bara genom att leka och finnas till, menar Matteo Giusti.
– Barnet ser om du är nyfiken på, och rädd om naturen. De kommer att notera om du är bekväm i en miljö eller inte.
Han tar som exempel en förälder som förklarar att detta gräs eller denna blomma är det som får denna fjäril att kunna leva här, och nu ska jag hjälpa växten så att fjärilen kan komma tillbaka.
– Olika naturupplevelser ger olika förmågor till kontakt med naturen. Att få leka ger förmågan att vara bekväm i naturen och om du hjälper blommor för fjärilarnas skull så förstår barnet systemet, säger Matteo Giusti.
– Vi är en del av naturen och kan bara existera som en del av biosfären om vi inte samarbetar med den kommer vi inte att kunna stanna här särskilt lång tid.
An embodied perspective on the co-production of cultural ecosystem services: toward embodied ecosystems, Journal of Environmental Planning and Management Fostering children’s connection to nature through authentic situations: the case of saving salamanders at school. Frontiers in Psychology Impact of environment on people’s everyday experiences in Stockholm. Landscape and Urban PlanningVetenskapliga artiklar:
Kontakt:
Matteo Giusti, forskare inom hållbar stadsutveckling vid Urban Studio Högskolan i Gävle, Matteo.Giusti@hig.se
