Våldsutsatta barn mådde bättre efter terapi parallellt med föräldrarna

Mer än vart tionde barn i tonåren uppger att de någon gång blivit slagna i hemmet. Länge saknades det en specialiserad behandlingsmetod för våldsutsatta barn, men sedan 2007 har behandlingen KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) börjat användas i Sverige. Metoden fokuserar på barnets berättelse och våldets konsekvenser, och leder till att våldet minskar och relationen mellan barn och förälder förbättras.

– Barn som har varit utsatta för fysisk misshandel har tydligare traumasymptom, till exempel ångest, depression, ilska och posttraumatisk stress, än grupper med barn som inte varit utsatta för våld, säger Johanna Thulin, doktorand inom socialt arbete.

Genom att intervjua barn som behandlats med KIBB-metoden har hon undersökt hur barnmisshandel påverkar hälsan, och hur misshandlade barn beskriver relationen till sina föräldrar.

För att se om behandlingen ledde till att barnens hälsa förbättrades, använde Johanna självskattningsformulär. Barnen fyllde i formulären innan behandling, efter avslutad behandling och sedan efter ytterligare sex månader efter avslutad behandling. Resultatet visade att barnen förbättrat sitt mående i samtliga testade kategorier, exempelvis upplevde de mindre ilska och depression efter behandlingen.

Barnens upplevelser av metoden är också positiva, visar studien. Under intervjuerna beskrev de hur de känner sig närmre sina föräldrar, att våldet upphört och hur deras föräldrar blivit mer engagerade och närvarande efter behandlingen.

Skolan viktig i avslöjandet av våld

– De uppfattar att behandlingen sätter deras behov i centrum, att våldet blir tydligt adresserat och att föräldern lär sig mer positiva föräldrastrategier, säger Johanna.

För att behandlingen ska kunna sättas in är det en förutsättning att våldet uppmärksammas – något som kräver stort mod från barnet. Därför ville Johanna också se hur våldsutsatta barn tänker kring avslöjandet av det våld de utsätts för. Det visade sig att barnen gör flera överväganden, och de beskriver i intervjuerna hur vuxna måste vara lyhörda och inge förtroende för att barnen ska våga berätta.

– Skolan är en viktig arena där barnet får möjlighet att skapa tillitsfulla relationer utanför den egna familjen, men det är också en plats där barnet informeras om sina rättigheter. Genom att skolan undervisar om barns rättigheter och på olika sätt tar upp barns möjliga utsatthet möjliggörs fler avslöjande och fler barn kan hitta en väg ut ur våldet, säger Johanna.

Avhandlingen:

Putting words to child physical abuse: Possible consequences, the process of disclosure, and effects of treatment. From children’s perspectives.

Kontakt:

Johanna Thulin, doktorand i socialt arbete, johanna.thulin@lnu.se