Rödingen och andra arktiska arter riskerar att försvinna
Det arktiska området minskar med ett varmare klimat. Det innebär att röding och andra arktiska sötvattenarter som är anpassade till kallare klimat kan gå förlorade. Samtidigt ökar risken för giftiga algblomningar. Detta enligt en ny rapport om vattenmiljöer i Arktis.
– Det rapporten visar är allvarligt. Den globala uppvärmningen medför att ytan av den region som kan betraktas som arktisk minskar. Följden kan bli att sydliga arter sprider sig mer norrut och att köldanpassade arter står inför eventuell lokal utrotning om de inte kan anpassa sig eller konkurrera om födoresurser, säger Danny Chun Pong Lau, forskarassistent på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Den färska rapporten är publicerad av ett internationellt forskarteam där forskarassistent Danny Chun Pong Lau på Climate Impacts Reserach Centre vid Umeå universitet har varit en av medförfattarna.
Databas över läget för biologisk mångfald
Rapporten sammanställer kunskapsläget om den biologiska mångfalden i arktiska sjöar, älvar och tillhörande våtmarker. Den identifierar förändringar och kunskapsbrister vad gäller fisk, bottenfauna, djurplankton, alger och vattenväxter och ger insikter om den generella hälsan hos sötvattenekosystemen och deras förmåga att tillhandahålla grundläggande pålitliga ekosystemtjänster för oss människor.
För första gången har experter också sammanställt en databas för biodiversitet i sötvatten runt hela Arktis.
4 miljoner bor kring Arktis
Arktis är det stora havsområdet (Norra ishavet) runt jordens norra pol samt omkringliggande landområden. I de kringliggande landområdena bor cirka 4 miljoner människor, utspridda över flera kontinenter. Ungefär en tiondel av regionens befolkning tillhör något av Arktis urfolk, bland andra inuiter, aleuter och samer.
– Målet är att göra kunskapen mer tillgänglig och lätt att uppdatera. All data kommer att finnas tillgängliga i databasen Arctic Biodiversity Data Service, säger Danny Chun Pong Lau.
Samverkan med länder i den arktiska regionen
I rapporten identifieras också de arktiska ländernas ansträngningar och kunskapsluckor när det gäller att övervaka viktiga nyckelfunktioner i arktiska ekosystem och markerar vad länderna kan göra för att förbättra möjligheten att upptäcka och rapportera om betydande förändringar i Arktis.
– Mer specifikt behövs en bättre samordning, standardisering av metoder och ökad användning av nya teknologier som till exempel fjärranalys och miljö-DNA. Vi behöver också avväga våra forskningsrön mot traditionell och lokal kunskap och engagera oss mer och samverka med befolkningen i de lokala samhällena som finns i den arktiska regionen. Vi måste också åta oss att fortsatt stödja utveckling och underhåll av databasen.
Rapport:
State of the Arctic Freshwater Biodiversity Key Findings and Advice for Monitoring
Databas:
Arctic Biodiversity Data Service
Fotnot:
Climate Impacts Research Centre (CIRC) bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko Naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).
Kontakt:
Danny Chun Pong Lau, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, danny.lau@umu.se
