Sjögurkor kan ta hand om överflödiga näringsämnen i vattnet, och testas nu som vattenrenare i fiskodlingar på västkusten.
– Sjögurkor är intressanta som en del i cirkulärt vattenbruk, menar forskarna som också fått den röda signalgurkan att leka och lägga ägg i fångenskap.
I vattenbruk av fisk och skaldjur är det viktigt att minimera odlingarnas negativa påverkan på miljön. Odling av makroalger (tång) används för att ta upp de lösta näringsämnen som fiskar och skaldjur släpper ut. Ett annat sätt är samodling med filtrerande djur som musslor och ostron, vilka tar upp näring i form av små partiklar i vattnet.
Kompletterande städpatrull
Men även sjögurkor kan bidra till en bättre vattenmiljö eftersom de är sedimentätande djur och äter mycket av det som faller till botten. Genom att sjögurkor äter sand och gyttja tar de upp mycket av den organiska substansen som samlats på havsbotten.
I ett hållbart samodlingssystem för vattenbruk kan alltså alger och musslor ta hand om överflödiga näringsämnena i vattnet och sjögurkor ta till vara näringsämnen på havsbotten.
Sjögurkor (Holothuroidea) tillhör tagghudingarna. De saknar ett fullständigt hudskelett men huden är utrustad med en kraftig muskulatur. Sjögurkorna utmärks dessutom av att de har regenerationsförmåga och alltså kan återbilda sina organ.Sådana är sjögurkorna
– Sjögurkor är intressanta att använda som en del i cirkulärt vattenbruk för bättre vattenkvalitet. De har redan använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Och nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.
Fortplantat sig i fångenskap
Nu har forskarna i projektet även fått den röda signalgurkan att leka i fångenskap. Leken har resulterat i befruktade ägg, som har delat sig och börjat växa till nya små sjögurkor.
– Det var ett helt fantastiskt ögonblick när sjögurkorna sprutade ut ägg och spermier. Och nu kan vi se de små larverna växa, det är så spännande, säger Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.
– Nu väntar vi bara på att larverna ska gå igenom sina tre utvecklingsstadier innan de faktiskt ser ut som små sjögurkor, säger Ellen Schagerström.
Värdefull art i Kina
I Kina är sjögurkan redan en värdefull art. En liten burk på cirka 250 gram betingar ett pris på närmare 3 000 kronor. Fiske på de vilda populationerna världen runt har gjort att många arter är starkt hotade och i vissa länder råder nu totalt fiskeförbud. Det finns därmed förutsättningar att odla sjögurka i Sverige och exportera till den asiatiska marknaden.
– Men vårt projekt fokuserar först och främst på att ta fram ett odlingsprotokoll för att förstärka befintliga vilda populationer i Sverige och utvärdera deras roll i cirkulära vattenbrukssystem, säger Ellen Schagerström.
Projektet om sjögurkor är ett tvärvetenskapligt EU-projekt inom Swedish Mariculture Research Center (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
- Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi, Göteborgs universitet, kristina.sundell@bioenv.gu.se
- Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se
