Personer som exponerats för kemiska stridsmedel får ofta kroniska skador på exempelvis lungor, hud och ögon, men de drabbas också av depression, ångest och självmordstankar, visar forskning på överlevare från gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988.
– Resultatet visar att exponering för kemiska stridsmedel, framför allt senapsgas, leder till livslång fysisk och psykisk ohälsa, konstaterar Faraidoun Moradi, doktorand inom arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Senapsgas och andra kemiska vapen är fortfarande ett hot mot människors säkerhet, och det finns i dag tiotusentals patienter, främst i Mellanöstern, som lider av långvariga skador efter exponering för kemiska stridsmedel.
Kropp och själ tar stryk
Till grund för den kvalitativa studie som nu publiceras finns djupintervjuer med 16 patienter i Halabja, 34 till 67 år gamla, som diagnostiserats med kroniska lungkomplikationer. Gruppen som utfört studien har bestått av forskare inom medicin, psykologi och antropologi vid Göteborg universitet och Martin Luther Universität i Halle-Wittenberg, Tyskland.
Offren upplever kraftiga försämringar av både fysisk och psykisk hälsa. Det handlar om andningsproblem, sömnstörningar, trötthet och problem med ögonen, men också depressiva symtom, ångest, självmordstankar och posttraumatiskt stressyndrom.
Under andra halvan av 1980-talet användes senapsgas i stor omfattning i Irak. Den mest kända och värsta gasattacken var mot staden Halabja 16 mars 1988, där omkring 5 000 människor dog och 10 000-tals skadades. Händelsen förmodas vara den dödligaste kemiska attacken mot civila i historien. Det var under de sista månaderna av kriget mot Iran, som stödde kurdisk milis i området, som Iraks dåvarande diktator Saddam Hussein fattade beslutet att gasa Halabja. Stridsflyg besprutade staden med gift under fem timmar. Tre fjärdedelar av dödsoffren var kvinnor och barn.Halabja 16 mars 1988
Halabja 2014:
Foto: Halabja [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)]
Forskarna pratar om ”kontamineringsångest”, en kraftfull reaktion på vad personerna utsatts för, som begränsat familjeliv, sociala relationer och arbetsförmåga. Arbetslöshet och förlust av socialt kapital har i sin tur lett till social isolering.
– Vår slutsats är att ett holistisk omhändertagande av de drabbade, och framför allt tidig upptäckt av somatisk och psykisk ohälsa, kan minimera försämring av hälsan, menar Faraidoun Moradi.
Viktigt även i svensk vård
Han lyfter också det faktum att hundratals kurdiska och syriska offer för senapsgas migrerat till Sverige, och kan behöva vård och uppföljning inom svensk primärvård.
– Studier av stridsgasexponerade patienter i Sverige och deras symptom, upplevelser och vårdbehov saknas. Vi behöver mer kunskap inom detta område för att kunna förbättra bemötande och den kliniska behandlingen och vara beredda på att hantera incidenter i framtiden, avslutar Faraidoun Moradi.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Faraidoun Moradi, moradi.faraidoun@gu.se
