Resistent svamp nytt dödligt hot

Jästsvampen candida auris var länge okänd för människan. Det var inte förrän 2009, när läkare i Japan hittade svampen i örat på en 70-årig kvinna, som den fick sitt namn. Auris är det latinska namnet för öra.

Tre år senare dök svampen upp i ett laboratorium i Nederländerna när mikrobiologen Jaques Meis analyserade blodprov från patienter som hade vistats på sjukhus i Indien. Sedan dess har candida auris drabbat sjukhus i flera länder, bland dem Spanien, England och Norge.

I regel finns två sätt att få en allvarlig svampinfektion. Antingen kan man andas in sporer från svampar som lever i naturen, eller angripas av svampar som lever på olika delar av den egna kroppen; när immunförsvaret försämras passar den på att sprida sig.

– Men candida auris är något nytt, säger Constantin Urban, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Den brukar inte vara en del av våra mikrobiota, för candida-arter är det något nytt och lite skrämmande.

Vad är nytt?

– De flesta har candida-arter på sig, men de brukar inte spridas från människa till människa utan man har sin stam från modern när man föds och sprider den inte till andra.

Varför har det blivit så?

– Om vi visste det, ingen har något bra svar på det. Vi vet inte varför candida auris har potentialen att spridas så. Men man kan också ställa frågan, om bakterier kan göra så varför skulle inte svampar kunna det. De är framgångsrika mikrober som är anpassningsbara, så varför inte.

Candida auris drabbar framför allt sjuka människor med nedsatt immunförsvar, till exempel nyopererade eller patienter som behandlas för cancer. Att svampen koloniserar en patient, alltså sprider sig på och i vissa fall i kroppen, är inte farligt. Det är när den tar sig in i blodet och orsakar en infektion, en sepsis, som tillståndet kan bli livshotande. Eftersom candida auris är resistent mot de flesta motmedel är den svår att behandla. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är 90 procent av alla candida auris-infektioner resistenta mot åtminstone ett läkemedel, medan 30 procent är resistenta mot två eller fler. Samma myndighet uppskattar att hälften av de drabbade patienterna dör inom tre månader.

Bekämpningsmedel en möjlig orsak

Men varför har den här svampen dykt upp just nu? Och hur har den utvecklat resistens? En teori är att de bekämpningsmedel som används inom jordbruket för att få bukt med svampangrepp har gynnat candida auris. En annan teori tar fasta på att candida auris uppkom på tre kontinenter samtidigt och lägger skulden hos ett varmare klimat Men oavsett orsak så har denna form av jästsvamp kommit för att stanna – och sprida sig. När svampen väl fått fäste, till exempel på en intensivvårdsavdelning, så är den mycket svår att bli av med.

– Det man vet om candida auris är att den är bra på att göra biofilm. När den växer på en yta bildar den ett skikt där cellerna klistras ihop med olika ämnen och då blir den svår att få bort, säger Constantin Urban.

Det här var något som ledningen för det brittiska sjukhuset Royal Brompton Hospital fick erfara sommaren 2016, när de tvingades stänga ner en hel intensivvårdsavdelning sedan tre patienter hade avlidit efter att ha infekterats av candida auris. Sjukhuset fick stänga avdelningen i nästan två veckor, och genomföra något som kallas ”deep clean”, för att bli av med svampen.

När svampen sprids till ett nytt land sker det oftast genom en patient som har vårdats på sjukhus. Candida auris är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och svenska sjukhus har inte någon skyldighet att screena patienter som har vårdats utomlands. Men ett sjukhus, Umeå universitetssjukhus, planerar att göra det ändå. Åsa Gylfe är forskare och läkare och ansvarig för svampdiagnostiken på sjukhuset:

– Hittills har svampen inte hittats i Sverige, men om man inte letar hittar man heller ingenting. För att göra det måste man ha ett riktat prov som letar efter candida auris.

Faller inte under smittskyddslagen

Än är inget formellt beslut fattat, berättar Åsa Gylfe, men sjukhuset prövar just nu olika metoder. Målet är att kunna starta screeningen av patienter som sjukhusvårdats utomlands under hösten 2019.

Lena Klingspor, docent i klinisk mykologi vid Karolinska institutet, var tidigare medicinskt ansvarig för Karolinska universitetssjukhusets laboratorium för mykologi som numera är referenslaboratorium. När candida auris började dyka upp på sjukhus runt om i världen fick hon ett samtal.

– Folkhälsomyndigheten kontaktade mig eftersom de inte längre har någon svampansvarig. Förut hade dåvarande smittskyddsinstitutet en svampavdelning där det bland annat bedrevs epidemiologisk övervakning av candidemier, (blodinfektioner orsakade av Candida) men den lades tyärr ner på grund av ändrade politiska direktiv då svampinfektioner inte faller under smittskyddslagen, säger Lena Klingspor.

Folkhälsomyndigheten bekräftar via mail att candida auris inte hanteras som en smittskyddsfråga.

Lena Klingspor känner inte till om något annat sjukhus än Umeå universitetssjukhus tänker införa screening av patienter som vårdats utomlands, men hoppas att intensivvårdsavdelningarna är uppmärksamma på patienter som varit utomlands.

Enligt Lena Klingspor borde Folkhälsomyndigheten bedriva epidemiologisk övervakning av candidemier då dessa allvarliga infektioner ökar. Candida auris är en mycket smittsam jästsvamp som uppvisar resistens mot flera antimykotika och och kan  ge upphov till livshotande infektioner.

– Varför just den här Candida-arten har spridit sig vet man inte . Det finns flera obesvarade frågor angående Candida auris, om var dess naturliga miljö finns och varför den har dykt upp på flera kontinenter. Om det beror på att omgivningen har förändrats, klimatet blivit varmare, att man använder pesticider i jordbruket mot svampangrepp. Det är ännu ingen som säkert kan säga vad det beror på.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se