Styvnande blodkärl i kroppen kan ge sämre minne
Nu kan forskare ge en förklaring till varför minnet försämras i takt med att kroppen åldras. Det handlar om att hjärnan får ta emot en ökad belastning från hjärtats slag när kroppspulsådern styvnar med åren, något som skadar hjärnans minsta blodkärl.
Det är Umeåforskarna Lars Nyberg och Anders Wåhlin som har skapat förklaringsmodellen, som börjar med hjärtats slag och via de största ådrorna i kroppen ut till de finaste kärlen i hjärnan.
– Vi föreslår en händelsekedja över hur hjärnans och kärlens åldrande hänger ihop, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet.
Blodkärl styvnar med åldern
Att minnet försämras med stigande levnadsålder är något som de flesta förr eller senare upplever, även bland dem som undgår sjukdomar som Alzheimer. Likaså är det känt att det finns någon form av samband mellan kroppens och hjärnans åldrande. Däremot har det inte varit helt klart hur det egentligen går till.
Vartefter kroppen åldras, styvnar stora blodkärl, exempelvis stora kroppspulsådern, aortan, och förlorar en stor del av sin förmåga att absorbera kraften vid hjärtslagen när hjärtat skickar ut blod i artärerna.
Trycket i hjärtslagen, pulsationerna, fortsätter då istället ut till mindre blodkärl i bland annat hjärnan. De minsta blodkärlen, kapillärerna, i hjärnan får ta emot en ökad belastning som gör att celler i och kring kapillärväggen tar skada. Dessa celler är viktiga för att reglera kapillärens blodflöde. Om de skadas, skadas också förmågan att öka blodförsörjningen till hjärnan när det behövs för att klara krävande mentala processer.
Hippocampus nära de stora kärlen
Enligt forskarnas modell är Hippocampus i hjärnan särskilt utsatt. Det är en struktur som är viktig för det episodiska minnet, det vill säga förmågan att komma ihåg händelser från det förflutna.
Hippocampus utsatthet hänger samman med att det är beläget nära de stora kärlen och därmed tidigt i kedjan blir utsatt för den ökade belastningen. I en ung och frisk person är pulsationerna mjuka, men i en åldrande person kan de bli så kraftiga att de påverkar hjärnvävnaden och kan skada blodförsörjningen till minnesprocesser.
Umeåforskarnas modell baseras på en rad tidigare studier från de fem senaste åren.
– Vi har satt ihop pusselbitar från aktuell och verifierad forskning inom olika fält till en bredare och samtidigt mer detaljerad bild av händelseförloppet. Det blir en utgångspunkt för framtida forskning för att förstå och på sikt kanske också kunna bromsa förloppet, säger Anders Wåhlin, forskare vid Umeå universitet.
Vetenskaplig artikel:
At the Heart of Cognitive Functioning in Aging. Trends in Cognitive Sciences
Kontakt:
Lars Nyberg, Institutionen för strålningsvetenskaper/Integrativ medicinsk biologi
Umeå universitet, lars.nyberg@umu.se
Anders Wåhlin, Institutionen för strålningsvetenskaper/Centrum för medicinsk teknik och fysik/Umeå center för funktionell hjärnavbildning, Umeå universitet/ Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, Region Västerbotten, anders.wahlin@umu.se
