Genom att träna på att hitta olika strategier så ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
– Matematikern Paul Halmos hävdade att problemlösning är ”matematikens hjärta”. Och det stämmer att problemlösning har en särställning i matematikundervisningen på gymnasiet, säger avhandlingens författare Eva Fülöp, som också är lärare i matematik på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke.
Ett matematiskt problem är, till skillnad från en vanlig räkneuppgift, en situation där eleven inte omedelbart ser hur uppgiften ska lösas. En strategi kan då underlätta att ta sig an det matematiska problemet.
– Exempel på strategier kan vara att rita en figur, att gruppera sina data, hitta mönster, eller jobba baklänges. Ett annat sätt kan vara att dela upp problemet i delproblem och först lösa delproblemen.
Testade olika strategier
Eva Fülöp vill genom avhandlingen bidra till en djupare förståelse av förhållandet mellan problemlösningsstrategier och framgång i matematisk problemlösning. Hon har låtit sina elever testa skilda strategier när de ska lösa ett matematiskt problem.
– Syftet med klassrumsaktiviteterna var att problemlösning inte ska vara ett moment i matematikundervisningen utan att matematik ska handla om problemlösning, säger Eva Fülöp.
Bättre leta lösningar än få dem serverade
Hon vill att elever ska kunna leta olika matematiska problemlösningsstrategier och kunna diskutera dessa med sina klasskamrater.
– Klassrumsaktiviteten gav mig möjligheten att hjälpa mina elever att uppleva variationen av att lösa ett problem, istället för att jag ska berätta för dem hur de ska tänka och vad de ska göra.
Syftet med studien var även att undersöka och analysera hur elevernas problemlösningsförmåga påverkades av inlärning av problemlösningsstrategier.
– Testresultaten visade att aktiviteterna förbättrade elevernas problemlösningsförmåga utan att kompromissa med deras framsteg i matematik i allmänhet.
– Att konfrontera elever med frågor som de inte har sett innan måste tillhöra skolans uppgift. En duktig problemlösare är bättre förberedd för framtida utmaningar i en värld präglad av snabba förändringar, säger Eva Fülöp.
Avhandling:
Kontakt:
Eva Fülöp, gymnasielärare i matematik i Mölnlycke och forskare vid Göteborgs universitet, eva.fulop@harryda.se
