Två av tre renskötare har någon gång skadats i arbetet. En tredjedel av dem får permanenta hälsoproblem. Renskötare utsätts också för omfattande psykosociala och ekonomiska påfrestningar, visar en rapport från SLU Alnarp. För första gången uppmärksammas renskötarnas arbetsvillkor, i ett omfattande forskningsprojekt om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln.
Renskötsel innebär hög fysisk arbetsbelastning och är ett riskfyllt arbete under tuffa klimatiska förhållanden. Renskötarna utsätts även för psykosociala och ekonomiska påfrestningar i form av försämrad lönsamhet, ökade krav från omgivande samhälle och förändringar i betesområdenas miljöer. Till exempel förändrat skogsbruk, utbyggnad av vindkraft och utökning av gruvdrift är yttre faktorer som påverkar villkoren för dagens renskötare.
Trots att renskötarnas arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och liv i allmänhet i stor utsträckning påverkas av arbetet har deras arbetsvillkor hittills inte studerats i någon större utsträckning.
Öka kunskapen om arbetsvillkoren i Sapmi
Syftet med SLU-projektet, Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí, var att öka kunskapen om renskötselns villkor och att tillsammans med renskötare utarbeta förslag till åtgärder och informationsmaterial för att förbättra arbetsförhållanden och minska risken för belastningsbesvär och skador.
Den tvärvetenskapliga studien har involverat ett flertal forskare från institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU Alnarp, med kompetens inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, ergonomi och organisationslära.
I projektet fokuserade forskarna på fysisk belastning, olycksfallsförekomst och förebyggande åtgärder, samt arbetsorganisation. Fältstudier genomfördes i tre samebyar med videofilmning och individuella intervjuer om det fysiska arbetet, olycksfall, tillbud och arbetsorganisation vid kalvmärkning respektive renskiljning.
Besvärande vibrationer och buller
Enkätresultat visade att vibrationer, klimat, motorgaser, buller, damm och ljus var fysiska arbetsmiljöfaktorer som regelbundet upplevdes som besvärande. Svåra arbetsställningar, tunga lyft och repetitivt arbete rapporterades ofta som anledning till fysiska besvär. De tre mest fysiskt krävande arbetsmomenten var manuell hantering av renar, motorfordonskörning med fyrhjuling, motorcykel och snöskoter samt lyft av tunga bördor.
Belastningsbesvär rapporterades ofta i axlar, nedre rygg, nacke, händer/handleder och knän. Endast 10 procent av renskötarna var helt besvärsfria. Två tredje delar av renskötarna hade någon gång skadats i arbetet och detta i samband med motorfordon och renar. En tredjedel av renskötarna hade permanenta hälsoproblem orsakade av skadorna.
Ergonomiska fordon och skyddsutrustningar
De flesta renskötare har genom överlämnad kunskap och erfarenhet i generationer lärt sig hur de kan arbeta på ett hållbart, hälsosamt och säkert sätt. Forskarna konstaterar dock att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att genomföra goda arbetstekniker, förebygga skador, utveckla ergonomiska motorfordon och lämplig personlig skyddsutrustning för att förbättra renskötarnas arbetsmiljö, hälsa och säkerhet.
Rapporten:
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmi (pdf)
