Internet i diktaturer – både kontroll och protest
Internet kan ge stora fördelar men också ha stora negativa konsekvenser för den politiska ledningen i en diktatur. Teknologin används i många länder till att trycka ner den politiska oppositionen, men under vissa omständigheter kan den hjälpa motståndsrörelser och i förlängningen undergräva diktaturerna.
Tillgången till internet gör det mindre troligt att protester bryter ut inom diktaturer. Men när protesterna väl har startat kan internet vara ett viktigt verktyg för att hålla igång mobiliseringen i närområdet, men också att få den att sprida sig till andra delar av landet. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet som nu presenteras i en ny bok, The Internet and Political Protest in Autocracies.
Moderna proteströrelser, allt från den arabiska våren till Fridays for Future och de nuvarande protesterna i Hong Kong, går nästan inte att föreställa sig utan modern digital teknik. Dessa rörelser organiserar sig själva, mobiliserar stöd och sprider sina meddelanden digitalt. I världen av idag utgör digitala verktyg, allt från säkra meddelandeappar till direktanslutna forum och chattrum, en betydande del av en proteströrelses relativa framgång.
– Samtidigt kan autokratiska system som Kina ofta kraftigt begränsa användningen av internet. Det finns mycket som tyder på att det också är en framgångsrik strategi. Genom att undertrycka och kontrollera informationsspridningen samt identifiera grupper innehållande potentiellt “farliga” individer ger den definitivt resultat, säger Espen Geelmuyden Rød.
När samhällen moderniseras sprids internetteknik. I autokratiska regimer är spridningen av teknik till stor del kontrollerad av staten. Det ger autokratiska regimer många nya användbara verktyg, som resulterar i ökad övervakning och censurkapacitet.
Internet som ett medel för förtryck
I boken The Internet and Political Protest in Autocracies beskriver forskarna hur en större internetspridning minskade förekomsten av protester på lång sikt. Men när en politisk mobilisering väl har etablerat sig kan den spridas snabbt via direktanslutna kanaler som är svåra att begränsa. Så när protester blossar upp trots ökat förtryck, kan dessa protester förväntas få fart mycket snabbare och allmänt i starkt digitaliserade samhällen.
– Att införa och bygga ut digital teknik i autokratiska samhällen har när allt kommer omkring visat sig vara något av ett tveeggat svärd. Internet används uppenbarligen som ett medel för förtryck i många autokratier. Men det kan också bli ett medel för frigörelse under de rätta omständigheterna, säger Nils Weidmann.
Det kan inte råda något tvivel om att informationsteknikens uppgång har haft en djupgående inverkan på autokratiska regimer och sociala rörelser. Men i många fallstudier råder en relativ brist på jämförande analyser som undersöker det komplexa samspelet mellan autokratiska regimer, demonstranter och digital teknik. Den nya boken syftar till att ge ett komplicerat svar på en enkel fråga: Borde diktatorer älska eller hata internet?
– För att visa detta behövde vi göra en mer noggrann granskning än vad som gjorts i de flesta studier hittills. Så i stället för att utföra en analys på landnivå, gick vi djupare in och studerade hur internetuppkoppling påverkade förekomsten av protest, men även dess varaktighet, på stadsnivå. Vi ville också studera andra betydelsefulla aspekter: Hur snabbt och hur långt sprids protesterna mellan städer? Hur reagerar autokratiska regimer och hur påverkar dessa reaktioner ett eventuellt återupptagande av protesterna? Det var en omfattande uppgift, säger Nils Weidmann.
För att bedriva sin forskning samlade författarna således inte bara in nya uppgifter om politiska protester i autokratier utan utvecklade även en ny metod för att beräkna internetspridningen på stadsnivå. Deras databas ‘Mass Mobilization in Autocracies Database’ finns tillgänglig på nätet för forskarvärlden och har redan uppmärksammats med ett hedersomnämnande i samband med 2019 års utdelning av priset för bästa databas, Lijphart/Przeworski/Verba Dataset Award, från APSA:s sektion för jämförande politik (American Political Science Association’s Comparative Politics Section).
Bok:
The Internet and Political Protest in Autocracies (Oxford Studies in Digital Politics), Nils B. Weidmann, Espen Geelmuyden Rød (2019)
Kontakt:
Espen Geelmuyden Rød, postdoktor vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, espen.g.roed@pcr.uu.se
