Fritidsbåtar ger negativa effekter på kustmiljön. Störst skada gör de i grunda, vågskyddade områden, där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att styra bort påverkan från känsliga områden och ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på, går det att göra båtlivet mer hållbart, visar en rapport från Havsmiljöinstitutet.
Rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige (PDF) visar att en ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden orsakar förluster av viktiga bottenmiljöer.
Muddringen leder till ökad uppgrumling och spridning av bottensediment, näringsämnen och miljögifter. Båttrafiken leder också till uppgrumling, skador på bottenmiljön, ger betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar samt genererar undervattensbuller som stör fiskar och däggdjur.
Flyginventeringar visar att det idag finns nästan 110 000 bryggor längs Sveriges kuster. Och fler blir det, antalet bryggor och marinor ökar stadigt med cirka 1 700 nya bryggor varje år.
– Trots att varje enskild båt och brygga har en liten miljöpåverkan gör det stora antalet att den totala effekten av båtlivet blir betydande, säger Per Moksnes, forskare vid Havsmiljöinstitutet och en av författarna till rapporten.
Stora motorer utan avgasrening
Mängden motorbåtar med allt större motorer som saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder föroreningar, där till exempel utsläppen av växthusgaser är i samma storleksordning som utsläppen från det svenska inrikesflyget. Utsläppen av giftiga ämnen från fritidsbåtars bottenfärger är också betydande.
Exempelvis visar sedimentundersökningar längs Sveriges kuster att halterna av det giftiga, och idag förbjudna, ämnet tributyltenn (TBT) överskrider gränsvärdet för god miljöstatus i 90 procent av alla undersökta områden.
– Grunda vågskyddade områden är extra känsliga för störningar från båtlivet. De tillhör kustens mest produktiva och värdefulla naturtyper, med bland annat ålgräs och andra kärlväxter, som är viktiga uppväxtmiljöer för fiskar och kräftdjur, säger Sofia Wikström, forskare vid Stockholms universitet och en av författarna.
Stor delar av kustvegetationen påverkad
En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i dessa områden. En analys som omfattar hela den svenska kusten uppskattar att runt 20 procent av vegetationen i dessa miljöer är negativt påverkad av fritidsbåtar idag.
Sammanfattningsvis visar rapporten att det stora antalet båtar och bryggor leder till en omfattande påverkan på känsliga miljöer med höga natur- och rekreationsvärden längs många kuststräckor. Men sammanställningen visar också att det går att minska miljöbelastningen från fritidsbåtar.
– Genom att bland annat styra bort exploatering och båttrafik från känsliga kustmiljöer, öka förvaring av båtar på land samt öka användningen av miljövänlig teknik skulle fritidsbåtlivet kunna göras mer hållbart, säger Per Moksnes.
Småbåtar påverkar undervattensmiljön mer än vad vi trott och de negativa effekterna ökar ju fortare båtarna kör. Detta är några av de många slutsatser Havsmiljöinstitutets fritidsbåtsrapport. Idag finns uppskattningsvis cirka 760 000 fritidsbåtar i Sverige, vilket gör oss till det tredje fritidsbåtstätaste landet i världen. Var tredje svensk äger en småbåt. Fritidsbåtar har en betydande miljöpåverkan på våra hav, framförallt i kustnära områden där påverkan ständigt ökar. Bottenfärger läcker tungmetaller i småbåts- och naturhamnar. Bryggor bidrar till att viktiga ålgräsängar minskar och svallvågor och avgaser påverkar och försämrar den marina livsmiljön. En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i grunda, vågskyddade områden med sand- och lerbottnar. Dessa områden är en viktig miljö för havets undervattensängar, till exempel ålgräs, och utgör viktiga lek- och uppväxtområden för många olika fiskarter. Dessa grunda skyddade miljöer är mycket känsliga för störningar, i form av buller, strömningar eller skuggning. Bakom rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige (PDF) står en rad experter från svenska universitet och myndigheter. Källa: Havsmiljöinstitutet
Kontakt:
Per Moksnes, forskare vid Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet, per.moksnes@marine.gu.se
Ulf Bergström, forskare vid Havsmiljöinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet, ulf.bergstrom@slu.se
Sofia Wikström, forskare vid Stockholms universitet, sofia.wikstrom@su.se
