Barnflickor gör det jämställda föräldraskapet till en klassfråga
Att anställa en barnflicka eller au pair har blivit ett vanligare sätt för barnfamiljer att få vardagen att gå ihop och se till att jämställdheten mellan föräldrarna ökar. Men införandet av statliga subventioner har bäddat för en ny marknad som tycks leda till att det jämställda föräldraskapet alltmer blir en klassfråga.
Nanny, au-pair eller barnflicka. Att betala någon för att ta hand om barnen är ett växande fenomen internationellt och även i Sverige sedan avdrag för denna typ av hushållsnära tjänster infördes år 2007.
Men hur påverkas föräldrarna, barnen och de anställda?
I en nyligen avslutad vetenskaplig studie har sociologerna Sara Eldén och Terese Anving vid Lunds universitet gått till botten med frågorna vars svar presenteras i en ny bok, Nanny Families: Pracites of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden.
– Vi menar att när välfärdsländer som Sverige bestämmer sig för att uppmuntra en privat marknad för denna typ av tjänster, så skapar det ojämlikheter mellan de familjer som har råd och de som inte har råd. För trots RUT-avdraget är detta alternativ fortfarande för dyrt för stora grupper.
Barnflicka löser livspusslet
När barnflickor eller au pairer tar hand om barn och hushållssysslor minimeras stress och konflikter hos föräldrarna som känner sig som ”bättre föräldrar”. De blir också mer jämställda, i bemärkelsen att båda kan fokusera på karriär och självförverkligande.
Situationen leder till att jämlikhet mellan familjer minskar när möjligheten att förverkliga ideal om jämställdhet och ett gott föräldraskap blir en fråga om ekonomi.
– Att anställa en barnflicka eller en au pair blir en övre medelklass-lösning på livspusslet som lämnar de flesta familjer utanför, samtidigt som det reproducerar ett livsstilsideal med ”kvalitetstid” och ”jämställdhet” som ses som eftersträvansvärt för de flesta, säger Terese Anving.
Traditionell kvinnoroll återskapas
Parallellt med att föräldrarna blir mer jämställda ökar en annan typ av ojämlikhet inom familjen, visar studien. Barnflickans och au pairens arbete att ”göra familj” återskapar den traditionella kvinnorollen som osynliggörs till följd av hennes prekära situation relaterat till ålder, klass och i fallet med au pairer, ofta migrantposition.
Arbetet förväntas vara enkelt men är i själva verkar ofta både komplext och emotionellt krävande. Föräldrarna behöver exempelvis inte panikhandla med hungriga och skrikande barn i släptåg.
Ändå tycker många av föräldrarna att barnflickornas arbete är enkelt och vill att de ska vara flexibla projektledare som ser familjens behov utan att de påtalas. Därtill är det ofta oklart för barnflickorna vilken position de har i familjerna, ibland ses de som anställda och ibland som ”en-i-familjen”.
26 barnflickor och au pairer, 28 föräldrar, och 19 barn intervjuades i projektet. I vissa fall har deltagarna intervjuats vid flera tillfällen. För att fånga omsorgens komplexitet har olika innovativa kvalitativa metoder använts, så som djupintervjuer baserade på dagböcker med de vuxna deltagarna, och koncentriska cirklar och rita-din-dag metoder med barnen. Därtill har barnpassnings- och au pairmarknaden studerats genom intervjuer med barnpassnings-företag/au pairförmedlingar, kyrkor som anordnar aktiviteter för au pairer, Skatteverket och Migrationsverket.
Studien är en av få på området som inkluderar barnperspektivet. Många av barnen i studien berättar om positiva erfarenheter av att ha barnflicka eller au pair. Men barn som växer upp med många olika barnflickor och au pairer vittnar också om jobbiga uppbrott och efterföljande svårigheter att ta till sig en ny barnflicka eller au pair.
– Barnens berättelser visar på omsorgens inneboende komplexitet, när man befinner sig i vardagliga omsorgssituationer tillsammans uppstår nära relationer som bygger på ömsesidighet och att man ser det specifika i varandra. Det gör uppbrotten svåra, säger Sara Eldén.
Vetenskapliga artiklar:
Nanny families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden; (2019) Bristol University Press
New ways of doing the ’good’ and gender equal family: Parents employing nannies and au pairs in Sweden; (2016) Sociological Research Online
Precarious Care Labor: Contradictory Work Regulations and Practices for Au Pairs in Sweden; (2016) Nordic Journal of Working Life Studies
Kontakt:
Terese Anving, forskare genusvetenskap, Lunds universitet, 74terese.anving@genus.lu.se
Sara Eldén, forskare i sociologi, Lunds universitet, sara.elden@soc.lu.se
