Tidigare vår – naturens svar på ett varmare klimat

Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I år har vi haft en rekordmild vinter och tidig vår. En färsk studie visar att Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 16 år sedan. Forskare i Lund ger svar på vad som händer med djur, insekter, växter i ett allt mildare klimat.

Den 20 mars infaller vårdagjämningen i Sverige. Men i praktiken har det varit vår länge, åtminstone i mellersta och södra Sverige. I Skåne uteblev den meteorologiska vintern helt och våren anlände ovanligt tidigt, med blommande påskliljor och japanska körsbärsträd som följd.

Tydlig trend

En ovanligt tidig vår eller mild vinter kan inte ensamt ses som ett tecken på klimatförändringar. Men trenden är otvetydig – Sveriges klimat har blivit allt varmare, vilket ligger i linje med den globala uppvärmningen, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. På årsbasis handlar det om en temperaturökning på cirka två grader de senaste decennierna.

– Den här uppvärmningen präglar alla årstider – vinter, vår, sommar och höst – och för med sig att vi allt oftare kommer att få mildare vintrar och tidigare vårar. Sen finns det givetvis alltid en variation mellan åren, säger han.

Hur svarar då naturen mot ett allt varmare klimat? Enligt en ny studie från Lunds universitet påverkas vegetationen tydligt.

– Det vi ser, med hjälp av satellitdata, är att grönskan kommer tidigare och tidigare för varje år, säger Lars Eklundh, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.

Natur i otakt

Forskarna har undersökt en period om sexton år. Resultatet visar att det år 2016 började grönska hela 8-16 dagar tidigare än år 2000 i stora delar av Sverige. I genomsnitt handlar det, för norra Europa, om att vegetationen vaknar 0,3 dagar tidigare per år, eller en halv till en dag tidigare per år i de områden i Sverige där förändringen gått snabbast. Enligt Lars Eklundh är orsaken just varmare temperaturer. Effekten blir en kortare vinter och därmed en längre växtsäsong, vilket innebär att bland annat träd kommer att växa fortare.

På lång sikt kan Lars Eklundh inte svara på vilka konsekvenserna kan bli av att vegetationen vaknar tidigare på våren, men han befarar att naturen ska komma i otakt och fenologin – vid vilken tidpunkt en viss företeelse i naturen årligen inträffar – rubbas.

– För min del kan jag känna en viss oro. Det är en så snabb förändring och naturen är inte riktigt förberedd på detta. Alla organismer ska hänga med i den här förändringen, säger han.

Flyttfåglarna återvänder tio dagar tidigare

Ett annan tydlig effekt av ett varmare klimat är att den genomsnittliga flyttfågeln idag återvänder till Sverige upp till tio dagar tidigare jämfört med för trettio-fyrtio år sedan.

– Fåglar är en väldigt bra barometer när det gäller hur klimatet påverkar naturen, säger Åke Lindström, professor i biologi vid Lunds universitet och chef för Svensk fågeltaxering.

Högre temperaturer innebär också att arter som normalt finns längre ner på kontinenten, och trivs i ett varmare klimat, successivt blir fler i Sverige. På motsvarande sätt blir fåglar som trivs i ett kallare klimat färre, och drar sig längre norrut, säger Åke Lindström.

Steglits (på bilden) och sydlig gransångare är två arter som gynnats av det allt varmare klimatet. Foto: Åke Lindström

Till det positiva hör att fågelarterna sällan tränger ut varandra. Åke Lindström ser därför ingen risk med att nya arter etablerar sig i Sverige.

Arter får nya konkurrenter

När det kommer till växter är situationen annorlunda. Även här ökar vissa arter medan andra minskar. Framför allt ökar vintergröna buskar och andra växter som tidigare inte klarade vintrarna i Sverige för att bladen eller stammarna frös bort. Men konsekvenserna av varmare temperaturer stannar inte vid det, betonar Torbjörn Tyler, docent i biologi och intendent på Botaniska museet i Lund.

– Så enkelt är det inte. En effekt av det här kan ju bli att arter kommer i otakt med varandra. Det gör det hela mycket mer oförutsägbart än vad det annars skulle vara.

Till exempel kan arter få nya konkurrenter. Torbjörn Tyler nämner vitsipporna, som nu står i blom.

– Deras strategi är att komma upp först, innan någonting annat, och därför behöver de inte vara så stora. Men om det finns andra växter som växer hela vintern, och som redan finns där när vitsipporna kommer upp, så får de nya konkurrenter att slåss mot.

Pollinatörer och växter går om varandra

Det kan också vara så att parasiter eller pollinatörer inte längre kommer samtidigt som de växter som de ska leva på.

– Det vi kan vara helt säkra på är att om det fortsätter att bli varmare så kommer floran och arternas förening att förändras väldigt fort och mycket, men på grund av de här otaktsproblemen är det svårt att förutsäga exakt vad som kommer att hända, säger han.

När det gäller pollinatörer saknas riktigt bra tidsserier, men genom att lägga pussel har forskarna ändå skapat sig en bild av situationen, säger Johan Ekroos, forskare på CEC. Även han varnar för en otaktsproblematik.

– Det kan uppstå glapp mellan blomförekomst och pollinatörsförekomst. Om det till exempel på grund av en jättevärmebölja blir så att blommorna peakar jättesnabbt och sen kraschar, så kan det få ödesdigra konsekvenser för pollinatörerna, säger han.