Trots att mamman är smittad med hepatit C föds bara cirka fem procent med sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. Mekanismen hos de osmittade barnens immunförsvar kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden, enligt en studie från Karolinska institutet.
I motsats till andra sjukdomar som smittas via blodet, som HIV och hepatit B, så är smittrisken vid en graviditet låg vid hepatit C. Bara fem procent av barnen som föds av en mamma med kronisk hepatit C får sjukdomen. Nu har forskare vid KI en möjlig förklaring till den låga smittrisken.
– Vi ser hur de friska barnens immunförsvar visar likartade förändringar som hos de barn som föds smittade med hepatit C. Den kan tyda på att immuncellerna har stött på viruset under graviditeten och lyckats eliminera det innan födseln, säger Niklas Björkström, läkare och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Studien genomfördes i samarbete med mödrasjukhus nr 16 i Sankt Petersburg, Ryssland, och omfattade 55 gravida kvinnor. Av dessa hade 40 kvinnor en aktiv hepatit C-infektion medan de övriga hade antikroppar efter en tidigare infektion.
Bara 3 av 40 nyfödda fick hepatit C från mamman
Barnen som föddes av kvinnor med en aktiv infektion ansågs alla vara exponerade för viruset. Men trots det utvecklade endast tre av dessa 40 barn hepatit C.
Samtliga barn följdes till 18 månaders ålder genom regelbunden provtagning. Och för att ytterligare öka mängden jämförbara data tillfördes prover från 18 barn som också smittats med hepatit C vid födseln.
Studien visade att både barnen som föddes med smitta och de barn som exponerats av en sjuk mamma hade likartade förändringar i det adaptiva immunförsvaret. Här fanns tydliga anpassningar hos B-lymfocyterna vars uppgift det är att producera antikroppar som upptäcker och identifierar främmande ämnen som virus, bakterier och parasiter.
B-lymfocyt, eller B-cell, är en typ av vit blodkropp som ingår i vårt immunförsvar. På ytan finns antikroppsliknande receptorer som kan känna igen ett visst främmande ämne. När cellen aktiveras tillverkar B-cellen specifika antikroppar av samma typ, som bekämpar det främmande ämnet.
– Förklaringen kan vara att de flesta barn som blir exponerade för viruset under graviditeten klarar av att hantera det, vilket sedan syns hos B-lymfocyterna. En intressant hypotes är dessa celler kan innehålla en nyckel till hur vi i framtiden kan skydda oss mot hepatit C, säger Niklas Björkström.
Leder till leversjukdomar
I dag lever cirka 70 miljoner människor i världen med hepatit C och utan behandling leder sjukdomen till skrumplever och levercancer. Världshälsoorganisationen WHO har satt som ett globalt mål att eliminera sjukdomen till år 2030, mycket tack vare de senaste årens utveckling av framgångsrika läkemedel.
Men dagens läkemedel botar bara en pågående virusinfektion, det finns inget vaccin mot sjukdomen.
– Därför är det viktigt att fortsätta forskningen kring hepatit C. Vi behöver förstå vad som krävs för att vi ska få ett långsiktigt skydd mot viruset. Endast på så sätt kan vi uppnå WHO:s mål, säger Niklas Björkström.
Forskarna går nu vidare för att undersöka om fler immunceller hos barnen har förändrats på liknande sätt.
Vetenskaplig artikel:
Evidence for B cell maturation but not trained immunity in uninfected infants exposed to hepatitis C virus, Anton Lutckii, Benedikt Strunz, Anton Zhirkov, Olga Filipovich, Elena Rukoiatkina, Denis Gusev, Yuriy Lobzin, Björn Fischler, Soo Aleman, Matti Sällberg och Niklas K. Björkström., Gut, online 27 April 2020.
Kontakt:
Niklas Björkström, läkare och forskare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, niklas.bjorkstrom@ki.se
