När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter.
Människor och lantbrukets djur konkurrerar om de proteinfoder som jorden kan producera. Johanna Karlsson har i sin avhandling vid SLU undersökt möjligheterna att utfodra mjölkkor helt utan spannmål, soja och andra fodermedel som kan användas till människor, och istället utnyttja proteinrika biprodukter från livsmedelsindustrin och från bioenergiproduktion i kombination med gräs/klöver-ensilage.
– Min slutsats är att kor kan producera mycket mjölk även när de utfodras sådant som människor inte äter, och att detta bidrar till en hållbar livsmedelproduktion, säger Johanna Karlsson.
För mycket kraftfoder är inte produktivt
Korna visade sig alltså producera mycket mjölk även när spannmål och soja inte ingick i fodret. Kraftfodret bestod av biprodukter från tillverkning av socker, etanol, rapsolja och mjöl istället för potentiella livsmedel såsom vete, korn, havre och bönor. Och korna kunde alltid äta hur mycket ensilage de ville.
Mängden biprodukter som passar som ko-foder kommer dock inte att räcka till om vi fortsätter att utfodra korna med mycket kraftfoder. Ett annat sätt att öka nettoproduktionen av livsmedel är därför att begränsa kraftfodergivan, och låta mjölkkorna äta mer gräs och klöver.
Gräs och klöver som foder är bra för miljön
– Mjölkkor som utfodrades med lägre givor av biprodukter och mycket ensilage producerade mycket mjölk utan att vikt och hull påverkades negativt, säger Johanna Karlsson. Vi såg heller inga tecken på att fruktsamheten blev sämre.
Vallodling (gräs och klöver) är bra för miljön på flera sätt, då det ökar kolinlagringen i marken och därmed är bra för klimatet och jordens bördighet. Det är också en gröda där det används lite bekämpningsmedel mot skadedjur och ogräs.
– Med minskade mängder kraftfoder ställs högre krav på ensilaget. Ensilage innehåller mycket fibrer och ofta mindre energi och protein än kraftfoder, men om man skördar vallen tidigt är det möjligt att få ett ensilage som innehåller mycket energi och protein, säger Johanna Karlsson.
– Det vi främst har jämfört är nettoproduktionen av protein och energi, men vi har även beaktat näringsmässiga skillnader i proteinkvalitet mellan animaliska och vegetabiliska livsmedel. Även då var det mer gynnsamt att utfodra biprodukter.
Avhandling:
Milk production from grass and byproducts – for improved sustainability of dairyKontakt:
Johanna Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala johanna.karlsson@slu.se
