Studier från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag. Den största minskningen av artrikedomen kan ses i skogsbygderna i norra och mellersta delarna av Skåne.
– Jag blev förvånad av att det är klimatförändringen som har påverkat mest, säger forskaren Torbjörn Tyler vid Lunds universitet.
Forskarnas studie baseras på inventeringar av örter, buskar och träd som Lunds Botaniska Förening gjort vid tre olika tillfällen (1938-1971, 1987-2006 och 2008-2015).
De växter som har minskat mest de senaste 20 åren är knutna till naturbetesmarker och mindre produktiva åkrar. Stagg, borsttåg och sumpförgätmigej, som växer på naturbetesmarker, samt hampdån, klofibbla och åkerkulla, som trivs på mindre produktiva åkrar, tillhör förlorarna.
– De växter som blivit vanligare är framför allt förvildade trädgårdsväxter som rysk blåstjärna, flikbjörnbär och kungsmynta, säger Torbjörn Tyler, forskare vid Lunds universitets biologiska museum.
Orsaken till förändringarna beror till stor del på förändrad markanvändning. Våtmarkerna har minskat på grund av utdikning, granskog har ersatt småskaligt jordbruk i skogsmiljöer, och nästan all ängsmark har försvunnit. Men det finns även en annan viktig orsak till den förändrade växtligheten. Det varmare klimatet.
– Mer än hälften av all förändring de senaste årtiondena kan förklaras av klimatförändring. Det är en genomgående trend att det är köldtåliga arter med nordlig utbredning som minskar medan de ökande arterna är mer värmekrävande, säger Torbjörn Tyler.
Video (2.01) Så har Skånes landskap förändrats de senaste 200 åren.
På senare år har det gjorts insatser för att skydda vissa vegetationstyper. Och det visar sig att åtgärderna gör skillnad. Det går relativt bättre, nu jämfört med under 1900-talet, för de naturtyper som har fått mycket uppmärksamhet av miljövårdare. Det gäller till exempel sandstäpp och kalkrika kärr.
– Även dessa hotade vegetationstyper minskar, men inte i samma takt som exempelvis hedar och näringsfattiga kärr, som fått lite uppmärksamhet.
Vad krävs då för att vi ska kunna skydda hotade vegetationstyper?
– Hade du frågat mig för ett halvår sedan skulle jag svarat att det handlar om den allmänna jordbrukspolitiken. Att vi till exempel genom subventioner tillåter att mindre produktiva åkrar och betesmarker får finnas kvar. Men coronakrisen har fått mig att tänka om. Kanske leder krisen till att självförsörjning blir mer aktuellt framöver. Och att vi av den anledningen satsar mer på småskaligt jordbruk.
Vetenskapliga artiklar:
Recent changes in the frequency of plant species and vegetation types in Scania, S Sweden, compared to changes during the twentieth century Biodiversity and Conservation
Climate warming and land-use changes drive broad-scale floristic changes in Southern Sweden (2018) Global Change Biology 24: 2607–2621.
Kontakt:
Torbjörn Tyler, forskare, vid Lunds universitets biologiska museum.torbjorn.tyler@biol.lu.se
