4 juni 2020

Gör anonymiserade tentor rättningen mer rättvis?

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom.

Anonymisering av skrivna salstentor infördes fullt ut på Stockholms universitet 2009. Föregångare var Juridiska fakulteten som långt tidigare anonymiserat sina tentor. Före anonymiseringsreformen skrev studenterna sitt namn och personnummer på sin tenta och utifrån detta kunde lärarna som rättade utläsa både kön, ålder och huruvida personen hade utländsk bakgrund eller ej. Efter anonymiseringsreformen ersattes den personliga informationen med ett nummer, som sedan länkades till rätt student efter det att lärare rättat tentan och satt betyg. På så sätt kunde lärare inte längre utläsa om studenterna hade ett svensk- eller utländskklingande namn eller vad de hade för kön.

I en ny studie i sociologi har Magnus Bygren jämfört tentor på grundkurser i ekonomi, sociologi och statsvetenskap från 2005-2013, alltså ett par år före och efter anonymiseringsreformen. Som kontrollgrupp användes tentor i juridik som alltså varit anonymiserade redan innan. I samtliga kurser som studien undersökt rörde det sig om stora grupper av studenter, där lärarna förmodligen endast vet studenternas bakgrund utifrån informationen i tentan.

Fördel för studenter med utländskklingande namn

Resultaten visade inga tecken på könsdiskriminering, men att studenter med utländskklingande namn har en fördel av icke-anonymiserade tentor. Det verkar alltså – vid en första anblick – som att lärare diskriminerat personer med utländskklingande namn positivt före reformen. Men enligt Magnus Bygren syns inte en direkt effekt efter anonymiseringen, utan man ser snarare en trend med sämre betyg hos gruppen som börjar före anonymiseringen.

Det kan alltså ligga något annat bakom, som att gruppen med utländskklingande namn som läst dessa kurser på universitet förändrats över tid och att detta avspeglas i deras prestationer. Dessutom har Magnus Bygren i studien – förutom att analysera resultat på tentor – följt hur det gick för individer före och efter anonymiseringsreformen. Där sågs inga effekter som tydde på diskriminering, vilket stödjer tolkningen om att det ändå inte har förekommit diskriminering utifrån kön och utländsk bakgrund.