Ökad variation i tonåringars riskbeteenden
Kriminalitet liksom användning av droger och alkohol bland ungdomar följer mer heterogena mönster än vad forskning tidigare visat. Det finns inget tydligt samband mellan att tonåringar börjar dricka och att de senare hamnar i kriminalitet. Däremot kan tidig kriminalitet leda till missbruk av alkohol och droger, visar forskning från Göteborgs universitet.
Russell Turner har för sin avhandling i socialt arbete följt drygt tusen ungdomar i fyra västsvenska kommuner från sjunde klass till nian. Detta för att undersöka utveckling av och kopplingar mellan substansanvändning (droger och alkohol) och kriminellt beteende.
– Jag upptäckte en större variation bland ungdomars substansanvändning och kriminalitet än vad man sett tidigare, säger han.
Tidigare forskning har ofta utgått ifrån idén att beteenden som kriminalitet, alkoholbruk och droganvändning är ett och samma riskbeteende. Därmed har man missat hur beteenden kan utvecklas på olika sätt för olika individer. Eftersom Russell Turner har ställt samma frågor till samma ungdomar över flera år har han istället kunnat följa hur beteenden utvecklas både hos enskilda individer och i specifika grupper
– På individnivå eskalerar inte beteendet, men eftersom fler och fler under tonåren testar olika beteenden så verkar dessa öka dramatiskt på gruppnivå. Om tio procent fler ungdomar berusar sig från år till år betyder inte det att varje individ berusar sig mer och mer, säger Russell Turner.
Inget tydligt samband mellan alkohol och kriminalitet
Tidigt berusningsdrickande tenderar för en stor del att klinga av under tonårstiden. Och det finns inte något tydligt samband mellan att ungdomar som börjar berusa sig redan i sjuan senare utvecklar ett kriminellt beteende.
– Däremot kan jag se i min studie att tidig kriminalitet i form av snatteri och liknande småbrott, kan leda till både fortsatt kriminellt beteende och även berusningsdrickande och drogbruk ett år senare, säger Russel Turner.
Hos de flesta ungdomar som testat alkohol, droger eller kriminalitet var inte beteendena särskilt påtagliga eller regelbundna. Men Russell Turner fann en liten grupp om cirka två procent som hade alla tre beteenden och på en ganska regelbunden nivå.
– Förebyggande insatser borde sikta in sig mer på dessa individer än brett mot alla ungdomar, menar Russell Turner.
Att singla ut just dessa få som verkligen utgör en riskgrupp kan te sig knepigt. Men Russell Turners erfarenhet är att i de flesta fall ser lärare och andra vuxna i tonåringarnas närhet vilka det är som ligger illa till.
Av förklaringsfaktorer bakom ett visst beteende så bekräftar hans studie det som tidigare forskning också visat; att familjesituationen är den viktigaste.
– Familjen påverkar mer än exempelvis personlighet eller vad vänner gör, säger Russell Turner.
Avhandlingen:
Kontakt:
Russel Turner, russell.turner@socwork.gu.se
