Potenshöjande läkemedel av typen Viagra har potential att förbättra prognosen hos män med tjock- och ändtarmscancer. Dessa så kallade PDE5-hämmare tycks ha en cancerhämmande förmåga, enligt en studie från Lunds universitet och Region Skåne.
En ny studie från Centrum för Primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, visar att de potenshöjande läkemedlen fosfodiesteras typ 5, PDE5-hämmare, har en cancerhämmande potential hos män med tjock- och ändtarmscancer. PDE5-hämmare inkluderar några godkända läkemedel där sildenafil (Viagra) är det mest kända. Artikeln publicerades nyligen i Nature Communications.
– Tillgängliga prekliniska resultat tyder på att PDE5-hämmare kan hämma tumörtillväxt och tumörutveckling hos möss, men det är fortfarande okänt om PDE5-hämmare kan bromsa spridningen av cancer hos människor, vilket vi försökte undersöka med hjälp av medicinska registerdata i Sverige, säger Wuqing Huang, doktorand vid Centrum för Primärvårdsforskning och en av forskarna bakom studien.
Genom att samköra landsomfattande register identifierade Wuqing Huang alla svenska manliga patienter med tjock- och ändtarmscancer som hade använt PDE5-hämmare efter det att de blivit diagnosticerade med cancer (totalt 1 136 patienter). Under studiens uppföljningstid avled 10,2 procent av de patienter med kolorektalcancer som hade fått PDE5-hämmare efter sin diagnos. I gruppen som inte hade fått sådana hämmare (totalt 11 329 personer) avled 17,5 procent av patienterna.
Minskad risk för kolorektalcancer och metastaser
Forskarna justerade för en rad kliniska störfaktorer och fann då att den relativa risken för död orsakad av kolorektalcancer var 18 procent längre hos de patienter som fick PDE5-hämmarna. Forskarna fann också att risken att utveckla metastaser – särskilt avlägsna metastaser, som är den huvudsakliga dödsorsaken vid cancer – var lägre hos de patienter som fick PDE5-hämmare.
Kortfakta om studien
Ämne: Fosfodiesteras typ 5, PDE5-hämmare, och deras påverkan på prognos för manliga patienter med kolorektalcancer.
Studiedesign: epidemiologisk forskning, kvantitativ registerbaserad observationsstudie, retrospektiv kohortstudie.
Antal grupper i studien: 2.
Antal patienter: 12 465.
– Den skyddande effekten var ännu starkare hos män som använde dessa läkemedel efter att ha genomgått öppen kirurgi (ej titthålskirurgi). Detta fynd är det första beviset någonsin hos människa när det gäller antitumöreffekten av PDE5-hämmare på tjock- och ändtarmscancer, vilket stärker de prekliniska bevisen, säger Wuqing Huang.
Randomiserade kliniska studier behövs
En av mekanismerna som har föreslagits bidra till sämre utfall hos patienter med cancer som genomgått operationen är så kallad ”kirurgi-inducerad immunsuppression”.
– Resultaten i vår studie tyder på att cancerhämmande effekten hos PDE5-inhibitorerna kan bero på regleringen av sådana immundämpande effekter. Emellertid behövs randomiserade kliniska studier för att bekräfta våra forskningsresultat innan PDE5-hämmare kan användas förebyggande för män med kolorektalcancer. Det behövs även göras experiment som undersöker de underliggande biologiska mekanismerna, säger Wuqing Huang, forskare vid Lunds universitet.
– Resultaten som vi sett i studien är intressanta, men ska tolkas med försiktighet eftersom detta är en observationsstudie. De biologiska mekanismerna behöver utredas ytterligare. Vi har inlett ett samarbete med andra forskare för att göra detta i experimentella studier, säger Jianguang Ji, docent och universitetslektor i allmänmedicin och klinisk epidemiologi och en av forskarna bakom studien.
Vetenskaplig artikel:
Phosphodiesterase-5 inhibitors use and risk for mortality and metastases among male patients with colorectal cancer. (Wuqing Huang, Jan Sundquist, Kristina Sundquist, Jianguang Ji.) Nature Communications, juni 2020
Kontakt:
Wuqing Huang, doktorand vid allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning, wuqing.huang@med.lu.se
Jianguang Ji, docent och universitetslektor vid allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning, jianguang.ji@med.lu.se
