Forskare på Chalmers har utvecklat en mätmetod som kan ge säkrare diagnos vid yrselsymptom och dessutom ger patienten mindre obehag. Resultaten är mycket lovande och flera patientstudier är nu på gång, där en speciellt utvecklad vibrator används för undersökning av balansorganets funktion då vibrationer leds genom skallbenet.
Yrsel är en av de vanligaste orsakerna till att inte minst äldre personer akut söker sjukvård. Mer än hälften av alla över 65 år får yrselproblem någon gång.
– Det är ett nytt forskningsspår som håller på att öppna sig, säger Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid Chalmers institution för elektroteknik. Stiftelsen Promobilia har nyligen beviljat oss ett tvåårigt forskningsanslag om 400 000 kronor, vilket gör det möjligt för oss att gå vidare med ytterligare studier på olika typer av patienter. Intresset är stort både från sjukvården och den akademiska världen. Vi samarbetar främst med öronklinikerna vid Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm samt med universitetssjukhuset i tyska Halle.
Hörsel och balans hör ihop
Eftersom hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra kan ljud användas för att undersöka sjukdomar i kroppens balansorgan. Metoden kallas VEMP, V estibular Evoked Myogenic Potential . De mekaniska vibratorer som används för VEMP-tester inom sjukvården idag, är antingen för svaga eller för stora och klumpiga.
– Vi insåg att det helt enkelt saknades en mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av balansundersökningar, säger Bo Håkansson. Den vibrator vi har konstruerat är liten och kompakt i storleken. Ljudvibratorn sätts bakom örat på patienten med ett headset. Den är optimerad för att ge en hög ljudnivå vid så låg frekvens som 250 Hz, en frekvens vi funnit vara gynnsam för VEMP-mätningar via benledning. Vi kallar den därför B250.
Bättre resultat med benledning
Chalmersforskarna har visat att man kan nå bättre resultat genom att använda benledningsljud än luftljud, som hittills varit den gängse metoden vid VEMP-undersökningar.
– Vår benledningsmetod fungerar även på barn och dessutom blir det möjligt för patienter som har en mekaniskt nedsatt hörselfunktion att genomgå undersökningen, säger Bo Håkansson.
En första pilotstudie genomfördes 2018 och en andra patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nyligen avslutats, där 30 friska deltagare utan hörselproblem ingått.
– Resultaten från den friska och normalhörande patientgruppen stödjer helt våra tidigare resultat. Det bekräftar att metoden som vi förordar kan ge säkrare svar, och dessutom utan att patienter behöver genomgå undersökningar med höga ljudnivåer som riskerar att skada deras hörsel.
Forskarnas mål är att B250 ska bli en standardiserad diagnosmetod för VEMP-undersökning av patienter med yrselbesvär. Goda förutsättningar finns för att detta ska kunna bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.
– Vi samarbetar med det danska företaget Ortofon, som bygger de vibratorprototyper som används i patientstudierna. Ortofon planerar att göra utrustningen kommersiellt tillgänglig när nödvändiga specifikationer har fastställts – förhoppningsvis inom det närmaste året, säger Bo Håkansson.
Yrseldiagnos ställs med ljud
För patienter med yrsel utnyttjas ljud för att ställa diagnos på sjukdomar som härrör från balansorganet. Ljudet triggar en reflex som ger en muskelsignal (Vestibular Evoked Myogenic Potential, VEMP) från halsmuskeln (elektrod visas i bilden) respektive sneda ögonmuskeln, som kan ge olika utslag beroende på vilket patientens bakomliggande problem är. Undersökningen kan utföras antingen genom att ett högt luftledningsljud ges i hörselgången eller mekaniskt då ljudet leds genom skallbenet. Nackdelen med luftledningsljud är att ljudvolymen måste vara så hög att patientens hörsel riskerar att skadas. Det kan närmast liknas vid att ha en kulspruta vid örat, då mätningen upprepas många gånger för att få stabila resultat genom medelvärdesbildning.
Chalmersforskarnas metod, som bygger på benledningsljud via en specialkonstruerad vibrator som sätts mot skallbenet, har flera fördelar. Ljudnivåerna som patienterna utsätts för kan hållas mycket lägre, vilket gör undersökningen mer behaglig och ofarlig för patienten. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud. Det finns därmed ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador.
Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel genom en VEMP-undersökning.
I arbetet med att konstruera vibratorn har Bo Håkansson kunnat dra nytta av sina kunskaper och erfarenheter från mer än 40 års forskning kring hörapparatteknik som bygger på benledning.
Läs mer:
Ny metod ger bättre diagnos för yrsel, nyhetsartikel i samband med att forskarna hösten 2018 publicerade en vetenskaplig artikel i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.
Kontakt:
Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, boh@chalmers.se
Karl-Johan Fredén Jansson, forskare vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, karljohf@chalmers.se
Sabine Reinfeldt, docent och enhetschef för forskargruppen Medicinsk signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers, sabine.reinfeldt@chalmers.se
Måns Eeg-Olofsson, docent, medicinskt ansvarig, Öronkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mans.eeg-olofsson@vgregion.se
Text: Yvonne Jonsson
Artikeln är tidigare publicerad på Chalmers tekniska högskolas hemsida
