Effekten av ångestdämpande läkemedel minskar om fiskar simmar i grupp
FiskarDjurPsykisk hälsaEn ny avhandling från Umeå universitet visar att läkemedelsrester är mer beständiga i vattendrag än vad man tidigare trott. Studien ger också lugnande besked till de som fruktat att fiskar ska ta livshotande risker till följd av ångestdämpande läkemedel i vattenmiljön.
Läkemedelsrester i vattendrag är ett uppmärksammat miljöproblem. En ökad läkemedelsanvändning till följd av en växande och åldrande befolkning leder till ökande utsläpp av läkemedelsrester via avloppsvatten till sjöar och vattendrag. Antibiotika i vatten tros öka risken för mikrobiell antibiotikaresistens och vissa läkemedel så som pollenmedicin och ångestdämpande kan ändra vattenlevande djurs beteenden.
Nedbrytningen kan ta flera år
Johan Fahlman visar i sin avhandling att läkemedelsrester kan vara förvånansvärt beständiga i nordliga miljöer.
– I kalla och istäckta vattendrag kan antibiotika, pollenmediciner och ångestdämpande läkemedel, som man trott bryts ner snabbt i miljön, stanna kvar i sin aktiva form under många månader, i vissa fall år, säger Johan Fahlman.
Johans studier visar att de test man använt för att bedöma hur länge läkemedel kan påverka djurlivet i vattendrag missar viktiga processer som gör att nedbrytningen går mer långsamt i ett ekosystem än i laborativa miljöer som forskarna normalt använder för sina studier.
– Det finns komplexa processer som styr nedbrytningen av läkemedel i miljön som vi ännu inte lyckats återskapa i laborativa miljöer, säger Johan Fahlman.
Ingen beteendeförändring hos abborrar i grupp
Tidigare vetenskapliga studier har visat att låga halter av ångestdämpande läkemedel i vatten gör abborrar mycket modigare och mer villig att anta ett högriskbeteende i laborativa miljöer, vilket skapat en oro för att abborrar ska bli lätta byten för rovfiskar. Avhandlingen ger dock lugnande nyheter.
Johan Fahlman utförde tillsammans med andra forskare en unik studie där abborrar i en naturlig sjö exponerades för relativt höga halter av ångestdämpande läkemedel. Resultaten visade att de förväntade beteendeeffekterna uteblev. Då forskarna följde beteendet på samtliga fiskar i en sjö simultant kunde de observera att abborrarna som ett kollektiv inte påverkas på samma sätt som när de studeras en och en i laborativa miljöer.
Social distansering mellan abborrar verkar vara en mer betydelsefull faktor för abborrens beteende än låga halter av ångestdämpande läkemedel.
– Närvaron av stimmet gör fiskarna så lugna och modiga som de kan bli, så effekterna av ett ångestdämpande läkemedel minskar om fiskarna simmar i grupp, säger Johan Fahlman.
Avhandling:
The fate and effect of pharmaceuticals in boreal surface waters.Kontakt:
Johan Fahlman, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, johan.fahlman@umu.se
