Få barn med covid-19 får allvarliga symptom, men under pandemin har barnläkare upptäckt ett nytt inflammatoriskt tillstånd – MIS-C. En kartläggning av drabbade barns immunförsvar kan ge ledtrådar till varför vissa barn som smittas av viruset utvecklar det livshotande tillståndet.
Det år forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien som genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbats av det ovanliga men livshotande inflammatoriska syndromet, i samband med covid-19.
Studien som visar hur de drabbade barnens immunsystem reagerar, kan särskilja MIS-C från besläktade tillstånd som Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.
Kawasakis sjukdom och MIS-C
I mars och april 2020 noterade barnläkare i Italien, Frankrike och Storbritannien en ökad förekomst av barn med symtom som liknar Kawasakis sjukdom, ett allvarligt inflammatoriskt tillstånd som framför allt drabbar barn under fem års ålder. Men barn som drabbades av hyperinflammation efter att ha blivit infekterade med SARS-CoV-2 skilde sig från patienter med Kawasakis sjukdom på så sätt att de var äldre och ofta hade ett svårare sjukdomsförlopp. Det nya livshotande syndromet kom att benämnas Multisystem Inflammatory Syndrome in Children associated with COVID-19 (MIS-C). Det uppträder 4–6 veckor efter infektion med hög feber, organdysfunktion och kraftigt förhöjda inflammationsmarkörer. Både Kawasakis sjukdom och MIS-C utlöses av virus och orsakas av ett felriktat immunsvar som leder till en autoimmun attack av kroppsegna proteiner i vävnader som hjärta och blodkärl.
Forskarna har jämfört blodprover från 13 MIS-C-patienter som behandlats vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Bambino Gesù barnsjukhus i Rom med blodprover från 28 patienter med Kawasakis sjukdom, insamlade 2017–2018 innan covid-19-pandemin. I analyserna inkluderades även prover från barn med mild covid-19-sjukdom.
– Våra resultat visar att MIS-C är ett hyperinflammatoriskt tillstånd som skiljer sig från Kawasakis sjukdom, även om de har en del gemensamma nämnare.
Hyperinflammationen och cytokinstormen hos barn med MIS-C skiljer sig även från den som ses hos vuxna patienter med svår akut covid-19, som vi nyligen beskrivit i en annan publikation, säger Petter Brodin, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Flera olika immunceller aktiveras vid svårt covid-19
Analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter visar på flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom.
Letar genetiska riskfaktorer
I jämförelsen med andra inflammatoriska tillstånd framkom skillnader i förekomsten av vissa immunceller, inflammatoriska cytokiner och kemokiner i blodet. Barn med MIS-C skilde sig också från barn med Kawasakis sjukdom och barn med mild covid-19 på det sättet att de saknade IgG-antikroppar riktade mot andra coronavirus än SARS-CoV-2. Hos barn med Kawasakis sjukdom och MIS-C fann forskarna flera så kallade autoantikroppar som är riktade mot kroppsegna proteiner och som kan bidra till sjukdomsförloppen. Analyser pågår nu för att identifiera genetiska riskfaktorer för MIS-C.
– Det finns ett brådskande behov att ta reda på varför en liten minoritet av alla barn som infekteras med SARS-CoV-2 utvecklar MIS-C och vår studie bidrar med viktiga pusselbitar. Mer kunskap om sjukdomsförloppet är viktigt för utvecklingen av behandlingar som kan dämpa cytokinstormen och förhoppningsvis rädda liv, men också för vaccinutveckling för att undvika MIS-C orsakat av vaccinering, säger Petter Brodin.
Studien leddes av Petter Brodin and hans forskargrupp vid Science for Life Laboratory och Karolinska Institutet, i samarbete med Nils Landegrens grupp på KI och Paolo Palmas grupp vid Tor Vergata University of Rome.
Vetenskaplig artikel:
The Immunology of Multisystem Inflammatory Syndrome in Children with COVID-19. Cell, online 6 september 2020. Camila Rosat Consiglio, Nicola Cotugno, Fabian Sardh, Christian Pou, Donato Amodio, Lucie Rodriguez, Ziyang Tan, Sonia Zicari, Alessandra Ruggiero, Giuseppe Rubens Pascucci, Veronica Santilli, Tessa Campbell, Yenan Bryceson, Daniel Eriksson, Jun Wang, Alessandra Marchesi, Tadepally Lakshmikanth, Andrea Campana, Alberto Villani, Paolo Rossi, the CACTUS study team, Nils Landegren, Paolo Palma, Petter Brodin.
Kontakt:
Petter Brodin, barnläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) vid Karolinska Universitetssjukhuset, Petter.Brodin@ki.se
