En ny upptäckt kan förklara varför vissa blir mer sjuka av coronaviruset än andra. Många unga och tidigare friska personer som drabbats av svår covid-19 saknar ett visst protein som är viktigt i immunförsvaret.
Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation.
I båda grupperna saknar patienterna proteiner som kallas typ 1-interferoner, antingen för att dessa neutraliseras av så kallade autoantikroppar (antikroppar som attackerar kroppsegna proteiner) eller för att de inte produceras i tillräckliga mängder på grund av en felaktig gen. Interferoner har en viktig roll i det tidiga immunsvaret mot virus.
– De nya resultaten är ett genombrott i covid-19-forskningen och kan delvis förklara varför vissa unga och tidigare friska individer blir mycket sjuka, säger Petter Brodin, forskare vid Karolinska Institutet, och svensk koordinator för COVID Human Genetic Effort, ett internationellt projekt som spänner över 50 forskningscentrum och hundratals sjukhus runt om i världen.
Målet för det internationella forskningsprojektet är att ta reda på om det finns genetiska och immunologiska förklaringar till att vissa patienter under 50 år drabbas hårt av covid-19 trots att de inte har underliggande sjukdomar. Och detta första resultat från kan förklara varför vissa individer utvecklar mycket svårare sjukdom än andra samt ge den första molekylära förklaringen till varför fler män än kvinnor dör av covid-19.
Förklaring till varför fler män drabbas
Enligt forskarna vore det även intressant att ta reda på om behandling med interferoner har effekt, eftersom det redan finns sådana läkemedel som är godkända för att behandla andra sjukdomar.
Forskarna undersökte 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19. De fann att mer än 10 procent hade autoantikroppar mot interferoner vid infektionens början och att dessa antikroppar kan begränsa aktiviteten hos typ 1-interferoner. Anmärkningsvärt är att 95 procent av patienterna var män.
Autoantikropparna verkar vara sällsynta i den allmänna befolkningen. Av 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem.
Sällsynta varianter av vissa gener
I den andra studien genomförde forskare genetiska analyser av blodprover från mer än 650 patienter som hade varit på sjukhus för livshotande lunginflammation på grund av SARS-CoV-2, varav 14 procent hade dött, och jämförde dem med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.
Ett betydande antal personer med svår sjukdom hade sällsynta varianter av vissa gener som reglerar typ 1-interferoner och som är kända för att vara viktiga för kroppens försvar mot influensavirus. Mer än tre procent av dem saknade till och med en fungerande gen. Ytterligare experiment visade att immunceller från dessa patienter inte producerade några detekterbara typ 1-interferoner som svar på SARS-CoV-2.
Forskarteamet fortsätter nu att leta efter genetiska variationer som kan påverka andra typer av interferoner eller ytterligare aspekter av immunsvaret hos unga personer som drabbas hårt av covid-19.
Studierna leddes av forskare vid Rockefeller University och Howard Hughes Medical Institute i New York, USA, samt forskare vid Inserm, Paris universitet, l’Institut Imagine och Hôpital Necker-Enfants Malades i Paris, Frankrike.
Vetenskapliga artiklar:
Autoantibodies against type I IFNs in patients with life-threatening COVID-19 (Paul Bastard et al) Science Inborn errors of type I IFN immunity in patients with life-threatening COVID-19 (Qian Zhang et al) Science
Kontakt:
Petter Brodin, barnläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska Universitetssjukhuset, petter.brodin@ki.se
