Unga hamnade hemma framför skärmen när skolor stängde och idrotten lade ner. En av tre mellan 16-20 år har rört sig mindre under coronapandemin, visar en studie från Malmö universitet. Forskarna bakom är oroade för följderna.
I våras startade ett forskningsprojekt vid Malmö universitet med syfte att studera coronakrisens effekter på idrott och fysisk aktivitet.
– Enkätsvaren vi har fått in visar att unga verkar röra sig mindre, säger Susanna Hedenskog, forskningsledare.
Drygt 1100 personer har besvarat enkäten som forskarna skickade ut i april. 31 procent av de yngre mellan 16-20 år svarar att de har varit mindre aktiva under coronapandemin.
Stillasittande stort samhällsproblem
Brist på fysisk aktivitet är redan idag ett allmänt samhällsproblem. För att hålla hela livet måste fysiska aktivitetsmönster sättas i tidiga år, enligt Susanna Hedenborg. I maj släppte Centrum för idrottsforskning en rapport som visade att föreningsidrottande bland barn och unga har nått historiskt långa nivåer sedan mätningarna började 2004. Något som kan förvärras av att idrotten tvingats stänga ner under coronapandemin.
– Det här blir en riktig utmaning både för samhället och idrottsrörelsen som redan tappar medlemmar i den yngre åldersgruppen, säger hon.
Inte säkert att unga återvänder
Susanna Hedenborg menar att unga måsta ha stöd för att komma igång igen. Och det är inte ens säkert att de återvänder till idrottsrörelsen.
– Tappar man en sådan här åldersgrupp under en längre period så vet vi inte riktigt vad som händer. Föreningarna själva är oroade och menar att medlemstappet skulle kunna bli så stort som 30–40 procent. Den långsamt nedåtgående trend vi sett när det gäller ungas föreningsidrottande kan alltså bli ännu mer abrupt som en konsekvens av pandemin, säger Susanna Hedenborg.
Tomt utan tävlingsmoment
Flera idrottsledare som deltagit i enkäten pekar på att det är svårt att motivera unga eller barn att komma och träna när det inte finns någon tävling. Många uttrycker att det känns tomt när tävlingsmomentet uteblir.
– Svaren visar att idrottsrörelsen är en stor del av många människors liv. Många lär sig fysisk aktivitet inom idrotten men att kanske inte tar med sig det sedan. Det tål att funderas på om idrottsrörelsen behöver bli bättre på att förbereda för fysisk aktivitet hela livet, säger Susanna Hedenborg som också pekar på en tydligt långsiktig trend av ”inomhusifiering” av idrotten.
Stoppa inomhusifiering av idrotten
– Idrotter som för 50 år sedan självklart utövades utomhus har idag flyttat inomhus. När vi då får en pandemi där vi inte ska vara så mycket inomhus måste verksamheter kunna flytta ut. Men eftersom idrotten anpassat sig efter de villkor som råder inomhus så har det saknats rätt material eller platser att vara på. Kommuner kanske har fotbollsplaner men ingen plats där till exempel gymnastiken kan träna om de måste vara ute. Många aktörer måste tänka till kring hur liknande situationer ska hanteras framöver.
På sikt skulle Susanna Hedenborg och forskarna i projektet vilja gå vidare med djupintervjuer av de unga som svarat på enkäten.
– Man kan tänka sig att när man rör sig mindre och sitter mycket framför en skärm så påverkas den psykiska hälsan. Det skulle vi vilja studera närmare.
Röster från en stängd idrottsvärld
1134 personer har besvarat enkäten från forskningsprojektet Röster från en stängd idrottsvärld. De som svarat är ledare, utövare eller publik/supportrar. Hittills har 62 personer från 23 olika idrotter djupintervjuats. De intervjuade bor i hela Sverige, från Lycksele till Trelleborg. 31 procent av de yngre (16-20 år) svarar att de var mindre aktiva under Corona jämfört med 24 procent av de äldre.
Kontakt:
Susanna Hedenborg, professor idrottsvetenskap vid Malmö universitet susanna.hedenborg@mau.se
