Därför har Sverige så många skyddsrum
Få länder i världen kan mäta sig med Sveriges investeringar i och byggande av skyddsrum. Varifrån uppstod idén till civila skyddsrum och varför var det så viktigt att bygga en civil organisation för en verksamhet som i huvudsak var av militär karaktär?
Peter Bennesved berättar att det har varit med skräckblandad förtjusning som han betraktat utvecklingen under de senaste åren, med stora förändringar i samhället och inom politiken.
– När jag satte igång 2014 var civilförsvaret inte särskilt intressant eller aktuellt. Sen kickade allt igång med dramatiken runt Krimhalvön. 2015 påbörjades upprustningen av civilförsvaret igen, och sen har det skett saker slag i slag som hela tiden understrukit vikten av att organisera ett civilt försvar i samhället, säger Peter Bennesved och fortsätter:
– Sen har vi ju förstås Corona-året 2020 som stundtals har känts som att jag genomlevt min egen forskning. Beredskapsåret 1940 och Coronaåret 2020 är kusligt lika varandra från ett helikopterperspektiv. Sinnesstämningen bland folk, myndigheternas reaktioner och svängningarna i politiken påminner väldigt mycket om 1940.
Fyller en forskningslucka
Peter Bennesved säger att upprinnelsen till att avhandlingen handlar om skyddsrum och civilförsvar lite krasst har att göra med ganska pragmatiska faktorer.
– Jag skulle förstås vilja säga att det hade nåt med min barndom att göra, men i själva verket så handlar det enkelt uttryckts om praktiska omständigheter. Jag såg att det fanns en så kallad ”forskningslucka” i historieskrivningen och att det fanns gott om material att skriva om.
Han lägger även till att han, precis som alla andra uppvuxna i Sverige, har erfarenheter av skyddsrum.
– Som student brukade jag äta lunch i humanisthusets skyddsrum, den typen av erfarenheter har ju såklart bidragit. Flera gånger har jag frågat mig var ifrån alla dessa källarutrymmen egentligen kommer ifrån?
Skötte sig själv
Det mest intressanta med det han skrivit fram i sin avhandling menar Peter Bennesved är att Sveriges väg till ett ”Sheltered Society”, var en process som till stor del skötte sig själv, och att kalla krigets utrikespolitiska och försvarspolitiska situation inte spelade så stor roll som man annars kunde tro.
– Utvecklingen går längre bak än så. Mitt under det dramatiska året 1940 sjösattes säkerhetspolitiska program som ger ett enormt eko fortfarande idag. Det är spännande tycker jag, och ger ett mycket intressant perspektiv på Corona-året 2020, som på många sätt liknar beredskapsåren. Min forskning ger ju också bra förklaring till varför Sverige utmärker sig så under 1900-talet i fråga om civilförsvar.
Neutralt och passivt
Avhandlingen visar tydligt på långsiktiga effekter av säkerhetspolitik. Den visar också hur informella nätverk och politisk strömlinjeformning är en nyckel till att lansera säkerhetspolitiska program som annars gärna ger sken av att vara politiskt ”neutrala”.
– Lanseringen av skyddsrummet lyckades delvis för att den kunde följa med det socialdemokratiska folkhemspaketet, men för att lyckas med det var ett antal personer tvungna att driva fram ett förhållningssätt till skyddsrummet som upplevdes som ”neutralt” och ”passivt”. Annars hade det aldrig gått att få Socialdemokratiska pacifister att rösta för en militarisering av landet i sin helhet.
Avhandling:
Kontakt:
Peter Bennesved, Umeå universitet, peter.bennesved@umu.se
