Humlor kan rädda skördarna vid förändrat klimat

Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Skörden minskade kraftigt i bestånd som stressats av torka, bladlöss eller både och. Bevattning hjälpte inte de redan stressande plantorna. Men oavsett stressnivå åstadkom humlor en rejäl skördeökning, visar forskare vid SLU som undersökt hur odling av åkerböna kan påverkas av ett förändrat klimat.

Bevattning av en bladlusangripen gröda under ett torrår gav i princip ingen merskörd alls, vilket belyser vikten av att hantera hotet från skadegörare, både idag och i framtiden, menar forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Klimatförändringar kommer enligt prognoserna att leda till fler extrema väderhändelser såsom långvarig torka och ökade temperaturer, vilket i sin tur kan öka problemen med vissa skadegörare.

– Vi ville testa om de väntade skördeförlusterna kan motverkas av ekosystemtjänster såsom pollinering, säger Chloë Raderschall, doktorand vid Institutionen för ekologi.

Torka, bönbladlöss och mörka jordhumlor

Under sommaren 2019 uppfördes 24 stora burar på ett fält med åkerbönor utanför Uppsala. Plasttaken skulle förhindra att regn föll på försöksytorna, för att simulera den torra sommaren 2018.

Hälften av burarna fick inte en droppe vatten på 46 dagar, medan andra hälften vattnades tre gånger i veckan. På utvalda plantor i varje bur satte Chloë Raderschall och hennes kollegor ut bönbladlöss. Den tredje spelaren i trion var humlor. Deras långa tungor gör dem till en viktig pollinatör av åkerböna, som kan ha ganska djupa blommor.

Sommaren 2019 förändrade 24 stora burar tillfälligt Uppsalas skyline. Resenärer som såg dem från tåget anade inte att det i burarna pågick en simulering av den torra sommaren 2018. Bild: Chloë Raderschall

– Hälften av burarna fick små kolonier av mörka jordhumlor för att se om deras positiva effekt på skörden skulle stå sig även när grödan stressades av klimatförändringar, säger Chloë Raderschall.

Genom att studera samspelet mellan bladlöss, torka och humlor såg forskarna att skörden från åkerböna blev sämre på grund av bladlöss (79 procent) och torka (52 procent). När bönorna utsattes för båda faktorerna var skördeminskningen 84 procent. Skörden i bladlusangripna bestånd var alltså ungefär lika dålig oavsett om plantorna hade bevattnats eller ej.

Pollinerarna ökade skörden

– Vi drar slutsatsen att skördeförlusterna kan minska kraftigt om man kan minska trycket från både växtätande insekter och torkstress, säger Chloë Raderschall.

Det har gjorts ytterst få studier av hur insektspollinering påverkar skörden under långvarig torka. I den här studien ökade pollinerarna skörden med 68 procent, även när växterna led av torka eller bladlusangrepp, vilket överraskade forskarna.

– Vi trodde att stressade plantor skulle vara mindre attraktiva för humlorna, men det verkar de alltså inte ha varit, säger Chloë Raderschall.

Minsta möjliga bevattning

Resultaten får viktiga följder för växtodling när klimatet ändras. Tillgången på vatten är begränsad och vi måste hushålla med grundvattnet. Då är det smartare att prioritera bevattning av grödor där skadeinsekterna är under kontroll. På samma sätt förändras tröskeln för användning av bekämpningsmedel mot bladlöss vid torka – den merskörd man får genom bekämpning blir betydligt mindre i en torkstressad gröda. Eftersom humlornas pollinering hade en konstant positiv effekt på skörden är det viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.

– För att försäkra oss om ett hållbart jordbruk under klimatförändringen måste till exempel vatten och bekämpningsmedel användas så lite som möjligt och reserveras för de situationer där effekten på skörden är kritisk. Det är viktigt att få bättre förståelse för hur olika stressfaktorer samspelar med varandra och ekosystemtjänster som pollinering, säger Chloë Raderschall.