Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade eduprenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar forskning vid Malmö universitet.
Den svenska skolan beskrivs ofta i termer av kris. Mätningar visar på brister i elevernas kunskaper, undervisningen påstås inte alltid ske på vetenskaplig grund eller möta de behov som samhälle och arbetsliv kräver. Svaret från politiskt håll har varit reformer som reviderade läroplaner, krav på forskningsförankring och mål för digitalisering. Här har skapats en nisch för företag som erbjuder kompetensutveckling, metoder och verktyg för att förbättra skolan.
– Kommersiella aktörer har hittat ett sätt att tjäna på policyreformerna i skolan genom att erbjuda lösningar, både i form av verktyg och plattformar men också modeller för lärande som påverkar själva innehållet i undervisningen, säger Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap.
Integrerad del av skolan
Det finns runt 25 000 företag som är verksamma på den svenska utbildningsmarknaden. Några exempel är Google och Apple som genom sina plattformar och verktyg blivit en integrerad del av många skolors verksamhet. Malin Ideland har tillsammans med Anna Jobér och Thom Axelsson, forskare i pedagogik och utbildningsvetenskap, studerat hur företagen marknadsför sig på sina webbplatser.
– Många av företagen spelar på bilden av en undermålig skola i kris som behöver förbättras. En risk är att de också får makten när det gäller att formulera lösningar på skolans problem – till exempel med hjälp av pedagogiska plattformar och utbildningsprogram för förstelärare. Genom att prata om det som forskningsanknutet, deltar marknadsaktörerna i definitionen av vilken forskning och vilka metoder som bör föras in i skolan eller hur skolan ska digitaliseras.
– Det är såklart ibland till stor hjälp, men det är inte all forskning som går att sälja och paketera. Genom kommersialiseringen av forskningen riskerar till exempel kritiska perspektiv att försvinna, säger Malin Ideland.
Färgade av branschkultur
Hon har också studerat hur företagens branschkultur kommer till uttryck i de metoder och lösningar som erbjuds skolan. I en intervjustudie deltog 25 medarbetare vid företag som säljer digitala verktyg, mjukvara och kompetensutveckling.
– Många av de intervjuade brinner verkligen för att förbättra skolan. Samtidigt är de färgade av den kultur som råder inom IT-sektorn. De talar om platta hierarkier där läraren inte betraktas som en auktoritet utan som ledare eller coach som jobbar tillsammans med eleverna på en jämbördig nivå.
Det som nu blivit verklighet för många under coronapandemin är också det som beskrivs som eftersträvansvärt i medarbetarintervjuerna. Lärare och elever ska kunna befinna sig var som helst i världen samtidigt som läraren också förväntas vara tillgänglig även utanför kontorstid. Eleverna kan jobba självständigt utan att behöva infinna sig i ett klassrum.
Skolans fundament i skakning
– I intervjuerna kommer ett synsätt fram som på många plan utmanar själva grunden för svensk skola, lärarens roll och arbetsvillkor. Behöver vi ens läromedel eller skolbyggnader i framtiden? Vad händer med det gemensamma lärandet i klassrummet om undervisningen blir allt mer individualiserad? På många sätt har de kommersiella företagens närvaro på skolmarknaden blivit en självklarhet men det är viktigt att synliggöra de konsekvenser det kan få för en av våra viktigaste samhällsinstitutioner, säger Malin Ideland.
Vad händer när företag engagerar sig i skolan?
Webbstudien startade i en kartläggning av cirka hundra företags sidor, där två bolag valdes ut som illustrativa exempel på hur politiska skolreformer öppnar upp för marknadslösningar.
Problem solved! How eduprenuers enact a school crisis as business possibilities[/languag], (Malin Ideland Anna Jobér and Thom Axelsson) European Educational Research Journal (2020).
Den andra studien bygger på intervjuer med 25 eduprenörer i ed-tech-branschen. Intervjuerna analyserades utifrån frågorna: Hur beskriver eduprenörerna lärarrollen i det digitala klassrummet? Hur kan vi förstå bilden av läraren från IT-sektorns ideal och vad betyder det för hur skolan ”görs”?
Google and the end of the teacher? How a figuration of the teacher is produced through an ed-tech discourse (Malin Ideland) Journal of Learning, Media and Technology (vol 45 2020).
Båda studierna ingår i forskningsprojektet Utbildning AB, som studerar under vilka förhållanden, i vilka former och med vilka konsekvenser företag engagerar sig i svensk skola.
Kontakt:
Malin Ideland, professor utbildningsvetenskap, malin.ideland@mau.se
