Nya former av proteinet tau kan påvisa alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår. Forskarna bakom upptäckten har utvecklat en metod för att upptäcka de subtila biologiska förändringarna.
Alzheimer kännetecknas av två sjukliga förändringar i hjärnvävnaden. Det ena är förekomsten av proteinet tau, det andra involverar proteinet beta-amyloid. Båda kan bilda plack som successivt samlas i specifika områden i hjärnan. Under processen frigörs beta-amyloid och tau från hjärnan till ryggmärgsvätskan, och mängden frisatta proteiner används som markörer för att diagnosticera sjukdomen.
Påverkan på beta-amyloid ger tidigare indikationer om sjukdomen, men kräver mer resurskrävande testning i form av ryggvätskeprov eller PET-scanning. Befintliga kliniska tester för tau, via blodprov, ger utslag först när minnet redan börjat påverkas.
Sjukdomsutveckling utan yttre tecken
Det är forskare från Göteborgs universitet, som tillsammans med kollegor på tre andra lärosäten i Europa har påvisat den specifika formerna av tau i ryggmärgsvätska och blod, hos symptomfria personer med pågående alzheimerutveckling. Ny och avsevärt känsligare teknik har gjort det möjligt att konstatera sjukdomen flera år i innan den bryter ut.
I en första studie undersökte de 381 individer i Spanien, i genomsnitt drygt 60 år gamla, utan kognitiva problem. Det visade sig att ungefär en tredjedel hade de aktuella förändringarna i hjärnan.
Den fortsatta forskningen i Göteborg, Paris och Ljubljana, visar att de nya markörerna fortsätter att öka från det symtomfria stadiet, via uppkomsten av kognitiva problem, och till de sena stadierna av alzheimer. Resultaten kan ge insikter om både biologisk och klinisk utveckling av sjukdomen, menar Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som lett forskningen.
Han konstaterar att tidigare läkemedelskandidater inte varit framgångsrika.
– Ett sätt att förbättra möjligheterna till framtida behandlingar är att pröva dem i mycket tidiga stadier av sjukdomen. Samtidigt är de initiala förändringarna mycket små, vilket försvårar identifiering och rekrytering av patienter till kliniska studier, säger han.
Kan förändra klinisk praxis framöver
Thomas Karikari, forskare inom neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är också en ledande person bakom upptäckterna:
– Resultaten som rapporteras är anmärkningsvärda eftersom verktygen fångar in så tidiga förändringar av Alzheimers sjukdom, hos personer som är kliniskt helt normala. Här finns potential för både befolkningsundersökningar och kliniska prövningar, säger han.
Marc Suárez-Calvet är neurolog och forskare vid Barcelona Beta Research Centre:
– Upptäckten av biomarkören i blod kan komma att förändra klinisk praxis de närmaste åren, genom förbättrad diagnostik för alzheimer, i både asymtomatiska och symtomatiska faser av sjukdomen, konstaterar han.
Vetenskapliga artiklar
Forskarna bakom fynden, som presenteras i två vetenskapliga artiklar, är verksamma vid Göteborgs universitet, Barcelona Beta Research Centre, Spanien, University Medical Centre Ljubljana, Slovenien, och University of Paris, Frankrike. Deras resultat möjliggör upptäckt av alzheimer avsevärt tidigare än med nuvarande metoder. Resultaten är också viktiga för testning av behandlingar mot sjukdomen.
Head-to-head comparison of clinical performance of CSF phospho-tau T181 and T217 biomarkers for Alzheimer’s disease diagnosis. Alzheimer’s & Dementia
Novel tau biomarkers phosphorylated at T181, T217 or T231 rise in the initial stages of the preclinical Alzheimer’s continuum when only subtle changes in Aβ pathology are detected. EMBO Molecular Medicine
