Ingen är immun mot global uppvärmning
Klimatförändringarna dödar många människor, skadar hälsan för fler och påverkar försörjningen för ännu fler. Det handlar inte om någon diffus framtid, utan sker just nu, konstaterar forskarna bakom den årliga sammanställningen Lancet Countdown om hur klimatet förändras.
– Läget är sådant att vi inte har förmånen att kunna tackla enbart en kris i taget. Vi måste ha förmågan att begränsa covid-19 och klimatförändringarna samtidigt, säger Maria Nilsson, professor i folkhälsovetenskap med inriktningen klimatförändring och hälsa vid Umeå universitet.
Det är många dystra fakta som redovisas i den årliga sammanställningen Lancet Countdown om hur klimatet förändras:
- Nytt rekord i antalet dagar med extrem hetta som drabbar personer över 65 år. Under 2019 handlade det om 2,9 miljarder persondagar, nästan en fördubbling jämfört med det gamla rekordet.
- Ökning med 54 procent av antalet dödsfall som beror på extrem värme under de två senaste decennierna. Under 2018 var det nästan 300 000 äldre i världen som avled på grund av hetta.
- Ökning av bränder. 128 länder har upplevt en ökning av befolkningens utsatthet för bränder i skog och mark sedan millennieskiftet.
- Minskad produktivitet på grund av hetta. Under 2019 förlorades sammanlagt 300 miljarder arbetstimmar i världen på grund av extrem värme. Det är 100 miljarder fler än för 20 år sedan.
Men allt är inte elände. Lancet Countdown pekar också på några positiva signaler sedan den förra rapporten. Det går att se en ökning av förtroendet för hälsosektorn i stort och tydliga tecken på ett ökat engagemang för klimatfrågan inom sektorn.
I 86 länder deltar nu meteorologer i planeringen av anpassningsåtgärder för att minska hälsopåverkan av klimatförändringarna. Det sker också en stark ökning av möjligheterna för allmänheten att via massmedier ta del av fakta om klimatförändringarna. Nyhetsrapporteringen om klimatfrågan ökade exempelvis med 96 procent från 2018 till 2019.
– Att agera mot klimatförändringarna är ett sätt att skydda global hälsa nu och i framtiden, säger Joacim Rocklöv, professor vid Umeå universitet och forskare i en av arbetsgrupperna.
Utvärdering av tillståndet i världen
Totalt deltar 35 forskningsinstitutioner runt om i världen i arbetet med ”nedräkningen” Lancet Countdown om klimatförändringar och hälsa. Den är en genomgripande utvärdering av tillståndet i världen enligt 41 olika indikatorer om hälsa, klimat och miljö. Nedräkningen, countdown, syftar på den tid man har på sig till år 2030 att ändra kurs på viktiga områden enligt FN:s Agenda 2030.
Som enda svenska lärosäte leder Umeå universitet en av fem arbetsgrupper bakom rapporten. Det är Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet som leder arbetsgruppen om klimatanpassning, planering och resiliens för hälsa med professor Maria Nilsson i samverkan med professor Joacim Rocklöv vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Nedräkningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet som också har gett namn åt arbetet.
Rapport:
The 2020 report of The Lancet Countdown on health and climate change: responding to converging crises, The LancetKontakt:
Maria Nilsson, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, maria.nilsson@umu.se
Joacim Rocklöv, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet joacim.rocklov@umu.se
