Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det är sedan tidigare känt att val av skor, underlag och typ av idrott är faktorer som kan bidra när man drabbas av korsbandsskada. Nu har forskare vid Lunds universitet i en epidemiologisk studie sett att även generna spelar en betydande roll.

Genom att analysera data från svenska tvillingregistret och data från nationella patientregistret kunde forskarna se hur många enäggstvillingar respektive tvåäggstvillingar som diagnosticerats med främre korsbandsskada. Totalt ingick 88 414 tvillingar, 17 år eller äldre, i studien, som nu publiceras i British Journal of Sport Medicine.

Möjligheten att observera skadorna både bland enäggs- och tvåäggstvillingar gör det möjligt att dra slutsatser om ärftligheten, förklarar Karin Magnusson, forskare och expert på tvillingstudier inom ortopedi vid Lunds universitet:

Ärftlighet står för det mesta

– Enäggstvillingar har hundra procent lika gener, medan tvåäggstvillingar, liksom andra syskon, delar häften av generna med varandra. Vi kan uppskatta ärftligheten genom att studera hur ofta korsbandsskada förekommer i båda tvillingarna i ett par, det vill säga att man jämför denna ”dubbla” förekomst i enäggstvillingpar och i tvåäggstvillingpar. Därmed kan man dra slutsatser om betydelse av arv och miljö.

– Våra resultat visar att generna tycks bidra mer än vad vi trodde. Mycket förenklat kan man säga att av alla korsbandsskador så förklaras 69 procent av ärftlighet, så kallad heritabilitet. Det ska inte tolkas som att individens risk att drabbas är 69 procent, utan det får betydelse på befolkningsnivå.

– Ärftlighet är enklare att förstå om man jämför med andra sjukdomar eller tillstånd. Den ärftliga risken att drabbas av cancer är till exempel 33 procent. Det innebär att 33 procent av variationen i befolkningen när det gäller orsaker till alla cancerfall beror på genernas variation, resten på andra faktorer – som till exempel miljö eller livsstil, säger Karin Magnusson.

Den genetiska risken att drabbas av främre korsbandsskada var lika hög för män och kvinnor.

Förebyggande träning

Resultaten kan få betydelse för att bättre förebygga denna typ av skada.

– Tidigare har man inte tänkt på genetiska faktorer när man arbetar med att förebygga främre korsbandsskador, till exempel bland idrottare. Studien ger oss dock inte svar på om ärftligheten innebär anatomiska eller fysiologiska förutsättningar som kan påverka risken för korsbandsskada. Men om man vet att det finns många sådana här skador i en familj är det värt att vara extra försiktig och arbeta mer med förebyggande träning såsom landningar efter upphopp vid handbollsspel etcetera, säger Martin Englund, professor vid Lunds universitet, läkare vid Skånes universitetssjukhus och en av forskarna bakom studien.

Korsbandsskada kan ge artros på sikt

Knäleden består av skelett och leder. Det finns två korsband som hjälper till att stabilisera knät och att hålla samman lårbenet med skenbenet och vadbenet.
En kraftig vridning av knät när du till exempel spelar fotboll eller ramlar i skidbacken, är en vanlig orsak till korsbandsskada. Oftast är det då främre korsbandet som går av helt eller delvis.

Besvären kan komma direkt efter själva olyckan, men de kan också komma först senare, till exempel i samband med att du börjar med någon fysisk aktivitet.
Det känns oftast som att något går sönder i knät och gör mycket ont. Knät brukar också svullna kraftigt inom några timmar och du får svårt att stödja på benet.

Främre korsbandsskada kan medföra en stor förändring i aktivitetsnivå för den drabbade och på sikt leda till utveckling av ledsjukdomen artros. Ungefär 8 000 personer om året drabbas i Sverige och skadan är vanligast förekommande bland dem som idrottar.

Kontakt:

Karin Magnusson, forskare inom ortopedi, Lunds universitet, karin.magnusson@med.lu.se
Martin Englund, professor i ortopedi, Lunds universitet, martin.englund@med.lu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera