Exponering för perfluorerade kemikalier, PFAS, kan kopplas till missfall under tidig graviditet. Det visar forskning från Karlstads universitet. PFAS förekommer i bland annat brandskum och i en lång rad vanliga konsumtionsprodukter.
Forskare vid Karlstads, Örebros och Lunds universitet har fått resultat som ger ytterligare stöd för att den här typen av kemikalier kan ge upphov till negativa effekter under tidig graviditet, både för den gravida kvinnan och fostret.
– Vi har tidigare visat att exponering för PFAS-kemikalier kan kopplas till havandeskapsförgiftning och till sämre fostertillväxt, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor och projektledare för SELMA-studien vid Karlstads universitet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York, USA.
Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det även kan finnas ett samband med missfall. Många missfall under tidig graviditet är oförklarade och huruvida exponering för kemikalier under icke industriella förhållanden kan vara en orsak är i stort sett okänt.
PFAS finns nästan överallt
De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Nu finns 4700 olika PFAS-ämnen, som är så svåra att bryta ner att de finns nästan överallt i miljön. De används i en mängd olika produkter på grund av dess unika egenskaper av att både vara vatten- och oljeavvisande och tåla höga temperaturer, bland annat i impregneringsmedel, textilier och heltäckningsmattor I papper och kartong, matförpackningar, i stekpannor, rengöringsmedel och brandskum…
De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel från brandövningsplatser, kan de svara för en större del av det man får i sig. PFAS är en förkortning av poly- och perfluorerade alkylsubstanser och ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen.
Källa: Livsmedelverket
– Resultaten visade att en fördubblad blodkoncentration av PFAS-kemikalien PFOA, innebar en ökning av risken för missfall med fyrtioåtta procent när vi justerade för mammans ålder och rökning samt hur många barn kvinnan fött, säger Carl-Gustaf Bornehag. En fördubbling av exponeringen motsvarar skillnaden mellan de tjugofem procent lägst exponerade kvinnorna med de tjugofem procent högst exponerade.
Analyser där exponeringen delades in i kvartiler indikerade ett dos-responssamband. Ett liknande samband, men inte statistiskt signifikant, observerades för ämnet PFNA. För övriga PFAS-kemikalier fanns det inga samband med missfall.
Lagras i organismer
– De här resultaten tillsammans med vad som har visats tidigare är bekymmersamma, säger Carl-Gustaf Bornehag. Det mest bekymmersamma är kanske att denna typ av kemikalier finns kvar i miljö och människor även sedan de blivit förbjudna eftersom de är så extremt persistenta och bioackumulerande. Vi behöver verkligen utveckla metoder för att få bort dessa kemikalier ur miljön.
– Studien visar att man måste vara försiktig när nya, och särskilt då persistenta, kemikalier introduceras så brett som i fallet med PFAS, säger Sverre Wikström, affilierad forskare på Örebro universitet, som efterlyser fortsatt kritisk granskning av de ämnen som kommit att ersätta PFOA.
SELMA-studien
Studien genomfördes inom SELMA, en graviditetskohort som följer mor-barn par från tidig graviditet, över förlossning och upp i barnens skolålder. Sex av åtta PFAS-kemikalier kunde identifieras i blod under tidig graviditet (PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUnDA och PFHxS) i mer än nittionio procent av de gravida kvinnorna. Data rörande missfall före den trettonde graviditetsveckan (första trimestern) registrerades inom studien sedan de bekräftats med ultraljud ute i sjukvården. Sjuttioåtta kvinnor med missfall i första trimestern inkluderades och jämfördes mot ettusen fyrahundrafyrtionio kvinnor som födde levande barn.
Vetenskaplig artikel:
Exposure to perfluoroalkyl substances in early pregnancy and risk of sporadic first trimester miscarriage(Sverre Wikström, Ghada Hussein, Annika Lingroth Karlsson, Christian H. Lindh, Carl-Gustaf Bornehag) Scientific Reports.
Kontakt:
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och projektledare för SELMA-studien vid Karlstads universitet, carl-gustaf.bornehag@kau.se
