Under pandemin har intresset för miljöfrågor vuxit i Sverige, visar statistik från SOM-institutet i Göteborg. Konsumtionsforskare John Magnus Roos tycker att resultatet är oväntat.
Under de senaste tio åren har miljöintresset i Sverige varit högt och relativt stabilt, men under pandemin märks ett tydligt trendbrott där fler personer uppger sig ha ett större miljöintresse än tidigare. Det visar statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som finns med i den senaste Konsumtionsrapporten.
Inte varit fokus på miljöfrågor
John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redaktör för Konsumtionsrapporten, menar att det växande miljöintresset förvånar med tanke på att fokus i media har riktats bort från miljön, och mot pandemin och folkhälsan.
– Det vi kan säga är att våra beteenden har förändrats och vi har dragit ner på vår konsumtion. Transporter, utlandsresor och klädinköp har ju minskat kraftigt och många har börjat leva på ett annat sätt. Det kan vara så att ens agerande nu ligger mer i linje med ett miljövänligt beteende, säger han.
”Betydande och signifikant skillnad”
Det är vid den senaste nationella SOM-undersökningen som förändringen märks. De tillfrågade har svarat på enkätfrågan ”Hur intresserad är du i allmänhet av miljöfrågor?” på en fyrgradig skala, från ”inte alls intresserad” till ”mycket intresserad”.
– På den skalan är det i den senaste enkätundersökningen 3,09 i genomsnitt, och innan har det legat stabilt mellan 2,83 och 2,98. Man kan tycka att det inte är en så stor förändring, men eftersom det bara en fyrgradig skala så är det en betydande och signifikant skillnad, säger John Magnus Roos.
Tillbringat mer tid i skog och mark
Samtidigt har konsumtionen av frilufts- sport- och naturprodukter ökat mycket under pandemin, vilket tyder på att människor spenderar mer tid i skog och mark, något som också kan påverka miljöengagemanget, menar John Magnus Roos, som tror att det växande miljöintresset kan få olika typer av konsekvenser.
– Det kan till exempel bli så att olika företag och organisationer använder sig av det här för att förstärka sin profil, samtidigt som det kan bli svårare för företag som är associerade till en negativ miljöpåverkan.
Magnus Roos menar att det märktes en liknande trend under den globala finanskrisen 2007–2008, då fler uppgav ett ökat intresse för miljöfrågor. Det här minskade sedan när krisen avtog och konsumtionen åter började ta fart.
– Det kan bli så att vi kommer att uppleva en liknande utveckling även den här gången, men det kan även bli bestående, säger John Magnus Roos.
Rapport:
Konsumtionsrapporten, SOM-institutet 2020
Kontakt:
John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magnus.roos@cfk.gu.se
