Digitala förhandlingar inom fredsdiplomatin ökar tillgängligheten, möjliggör en högre frekvens av möten, kan sätta säkerheten i fara och ibland bidra till störningar i interaktionen. Men också i vissa fall göra mötena mer jämställda.
Detta skriver Isabel Bramsen, universitetslektor vid Lunds universitet och Anine Hagemann, forskare vid Köpenhamns universitet i artikeln The Missing Sense of Peace. Diplomatic Approachment and Virtualization during the COVID-19 Lockdown i den vetenskapliga tidskriften International Affairs.
Under pandemin har medlare och konfliktparter varit tvungna att interagera, diskutera och förhandla via datorskärmar. Baserat på intervjuer med parter och medlare involverade i fredsprocesserna i Syrien och Jemen har Isabel Bramsen och Anine Hagemann i sin studie analyserat kvaliteten på virtuella respektive fysiska möten.
Den positiva sidan av virtuella möten inom fredsdiplomatin är att de breddar tillgängligheten och möjliggör en högre frekvens av möten. Och de kan alltså även bidra till att förhandlingarna blir mer jämställda.
Hur kommer det sig att kvinnliga förhandlare upplever att de får mer utrymme online?
– Virtuella möten är ofta mer formaliserade med bestämd samtalstid och detta kan vara till gagn för kvinnor som annars skulle få mindre tid att tala. De kvinnliga medlarna upplever också det virtuella mediet som mer jämställt eftersom det är svårare för män att dominera med kroppsspråk och liknande. På samma sätt som människor som vanligtvis dominerar rummet med sitt kroppsspråk och sin position i rummet blir missgynnade online, tyckte flera av våra kvinnliga informanter att detta var till fördel för dem.
Ni föreslår att man använder en ny term: diplomatic approachment (diplomatiskt närmande) och er studie belyser några av elementen i detta. Kan du förklara begreppet kort?
– Vi använder termen för att fånga handlingen att ”luta sig mot” eller börja komma närmare en motpart. Vi argumenterar för att vi behöver denna term för att kunna förklara och beskriva processen med hur parter kommer närmare varandra, om än bara tillfälligt.
Finns det inte risk att säkerheten äventyras i den virtuella diplomatin?
– Det gör det, och det kan vara ett stort problem gällande känslan av förtroende i ett möte. Flera av våra syriska informanter nämnde emellertid att de kan känna sig bevakade även i fysiska möten och därmed är skillnaden för dem inte så stor online.
Kan digitala möten ersätta fysiska möten i fredsdiplomatin?
– Nej, de kan inte ersätta fysiska diplomatiska möten, särskilt inte i heta konfliktsituationer. Detta eftersom alltför mycket går förlorat i virtuell medling, inklusive känslan av tillit och närvaro i stunden.
Hur ser du på framtiden (efter Corona) för dessa förhandlingar?
– COVID-situationen har lärt många av oss, inklusive diplomater och fredsbyggare, värdet av, men naturligtvis också nackdelarna med digital kommunikation. Framtida diplomati kan dra nytta av att koppla samman fysiska och virtuella möten eftersom det förstnämnda är viktigt för att bygga förtroende och det senare kan användas för att upprätthålla kommunikation mellan de fysiska mötena.
Och sist, vad menar ni med ”The Missing Sense of Peace”?
– Intressant nog, trots att intervjuerna handlade om virtuella förhandlingar, gjorde vår undersökning att vi lärde oss mer om medling ansikte mot ansikte än vad vi förväntade oss. Det är uppenbart att det är lättare att förstå en del av dynamiken i ansikte mot ansikte-diplomati i frånvaron av densamma. I en av intervjuerna beskrev en informant hur hon använder alla sina fem sinnen i diplomatiska uppdrag men också hur hon har ett sjätte sinne: ”känslan av fred”. Detta sinne gör det möjligt för henne att förstå var den andre kommer ifrån, vart samtalet är på väg och om det finns något som kan förstöra eller störa processen. Med utgångspunkt i hennes beskrivning menar vi att detta sjätte sinne inkluderar en känsla av förståelse (av den andra och situationen), av samhörighet, såväl som av förtroende. Denna känsla blir mer svårfångad inom den virtuella diplomatin.
Vetenskaplig artikel:
The Missing Sense of Peace. Diplomatic Approachment and Virtualization during the COVID-19 Lockdown, International Affairs.
Kontakt:
Isabel Bramsen, universitetslektor, statsvetenskapliga institutionen vid Lundsuniversitet, isabel.bramsen@svet.lu.se
Anine Hagemann, forskare, statsvetenskapliga institutionen vid Köpenhamns universitet, ambh@ifs.ku.dk
Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.
