Barn som föds med kejsarsnitt har en torftigare uppsättning bakterier i tarmen, men vid 3-5 års ålder är de i stort sett i kapp sina jämnåriga. Det framgår av en studie som också visar att det tar påfallande lång tid att etablera en mogen tarmmikrobiota.
Forskarna har tidigare påvisat att sammansättningen av barns tarmmikrobiota påverkas av hur de föds, och vad de äter. I den aktuella studien har man på detaljnivå studerat hur sammansättningen av tarmbakterier utvecklats hos 471 barn, födda på sjukhuset i Halmstad.
Första avföringsprovet togs när respektive barn var nyfött, följt av provtagning vid 4 månader, 12 månader, 3 år och 5 år. Forskarna kunde därmed följa hur olika bakterier successivt inkorporerades i barnens tarmmikrobiota.
Långsam mognad
Redan vid födseln koloniseras tarmen av bakterier och andra mikroorganismer. Under de första levnadsåren ökar sedan artrikedomen allt eftersom. Det som nu framträder är en avsevärt mer detaljerad bild av denna utveckling.
En viktig slutsats är att tarmmikrobiotan är ett ekosystem som tar lång tid på sig att mogna. Inte ens vid 5 års ålder är systemet komplett. Mognadsprocessen kan se väldigt olika ut hos olika individer, och ta olika lång tid.
De kejsarsnittfödda barnen i studien, en dryg tredjedel, hade vid 4 månaders ålder en lägre diversitet i sin tarmmikrobiota än övriga barn. Mellan 3 och 5 års ålder var de dock i kapp och uppvisade en i stort sett normaliserad tarmmikrobiota för sin ålder.
– Våra fynd visar att tarmmikrobiotan är ett dynamiskt organ och framtida studier får visa om de tidiga skillnaderna i tarmmikrobiotan kan påverka barnen längre fram i livet, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Göteborgs universitet, som är ansvarig för studien.
Mognar olika fort
– Det är slående att även vid 5 års ålder saknas flera av de bakterier som är viktiga tarmmikrobiotan hos vuxna, fortsätter han. Det tyder på att tarmen utgör en komplex och dynamisk miljö där bakterier skapar förutsättningar för varandras kolonisation.
Den aktuella studien har enligt forskarna vidgat förståelsen för hur människan samverkar med de miljontals bakterier kroppen hyser och hur dessa etableras. Lisa Olsson är forskare vid Göteborgs universitet, och en av förstaförfattarna:
– Barn lär sig färdigheter som att gå och prata olika snabbt och det visade sig att samma sak gäller tarmmikrobiotans mognad, säger hon.
Fredrik Bäckhed igen:
– Att undersöka och förstå hur tarmmikrobiotan utvecklas i friska barn ger oss en referens för att i nya studier undersöka om den kan vara bidragande orsak till sjukdomar längre fram, avslutar han.
Vetenskaplig artikel:
Developmental trajectory of the healthy human gut microbiota during the first 5 years of life, Cell Host & Microbe.
Kontakt:
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, fredrik.backhed@gu.se
