Enstaka vargar får sin första valpkull i ettårsåldern, andra sparar tills de är tio. Avgörande för när vargar ”skaffar barn” är antal revir och partners. Att växa upp med äldre syskon som hjälper till med valparna spelar också roll.
Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar tillväxten i vargstammen. Särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Att veta mer om faktorerna bakom variationerna i ålder är värdefullt i arbetet med att förvalta och bevara vargstammen.
Nu har svenska och norska forskare Forskare från Grimsö forskningsstation, SLU, har tillsammans med kollegor i Norge gjort en studie som bygger på data från 297 reproducerande vargar, från det att vargpopulationen grundades under1980-talet fram till 2018. Datan kommer från årliga inventeringar, sändarförsedda vargar och ett nästintill komplett släktträd över vargstammen.
Den visar att det som framförallt påverkar åldern är hur många vargrevir som finns. När reviren var färre tenderade vargarna att vara äldre vid sin första valpkull, för att det fanns färre partners att välja mellan.
Vargarnas ålder varierar
Vargarnas ålder när de får sin första valpkull varierar, från ett år upp till de äldsta vargarna som var åtta till tio år gamla. Det är ovanligt att vargar reproducerar sig redan som ettåringar, men tre av hanarna i studien blev pappor vid ett års ålder. Tikarna var oftast tre år och hanarna två år vid första valpkullen.
- En vargkull består ofta av 2-8 valpar, men ibland fler. Vid födseln väger de cirka 400 g. Valparna föds i en lya, som i de flesta fall är en utgrävd håla i marken, under ett par stora stenblock, i en grotta eller i en klippskreva. Den placeras i närheten av en vattenkälla och ofta på för människor påfallande natursköna platser med bra utsikt över omgivningen.
- Små valpar stannar på bestämda mötesplatser medan föräldrarna jagar. Successivt börjar de följa med sina föräldrar, men också röra sig på egen hand i reviret. De flesta valparna lämnar flocken vid ett års ålder, men en del stannar kvar längre.
Tillgång på revir och partner
I den skandinaviska vargpopulationen har åldern vid första reproduktion ändrats med tiden. I början, när det fanns få revir och få tillgängliga partners, var vargarna äldre. Sedan sjönk åldern för båda könen i samband med att antalet revir ökade.
Under de senare åren i studien, blev hanarnas ålder vid första reproduktion återigen högre med ett ökat antal vargrevir. Under samma period har det varit en hög omsättning på revirmarkerande vargar, men andra vargar har snabbt ersatt en förlorad partner eller etablerat sig i ett ledigt område.
– Att åldern vid första reproduktion skiljde sig åt mellan tikar och hanar under åren med flest antal vargrevir kan hänga samman med att hanarna utvandrar längre sträckor än tikarna och att dödligheten utanför vargens huvudsakliga utbredningsområde är hög, säger Camilla Wikenros, forskare vid Grimsö forskningsstation.
Studien pekar också på andra faktorer som påverkade hur gamla vargarna var när de reproducerade sig för första gången, men dessa faktorer hade mindre inverkan än antalet revir.
Inavlade tikar får ungar senare
– Även graden av inavel påverkade hur gamla vargarna var när de reproducerade sig för första gången. Mer inavlade tikar fick sin första valpkull senare än mindre inavlade tikar, säger Mikael Åkesson, forskare vid Grimsö forskningsstation.
En annan faktor som kan ge bättre förutsättningar för tidig reproduktion är om en individ växer upp med äldre syskon, som kan hjälpa till med att försörja valparna. I studien bekräftade forskarna en sådan effekt för hanar.
Att ha en partner som har reproducerat sig tidigare, och därmed är mer erfaren, kan förväntas leda till tidigare reproduktion än om man har en oerfaren partner. Partnerns erfarenhet var dock inget som påverkade åldern vid första reproduktion, varken hos tikar eller hanar.
Studien visade också att incestuös reproduktion mellan förälder och avkomma är ovanligt, men det förekom under hela studieperioden.
Vargpar markerar revir tillsammans
- Ett revirmarkerande par är två vargar som etablerat sig i ett revir, men som ännu inte fått valpar. Vargparet revirmarkerar sida vid sida. De krafsat i marken och urinerar mot upphöjda föremål, väldigt likt tama hanhundar som skvätter på träd, snödrivor, lyktstolpar etc.
- En familjegrupp (flock) vargar består som regel av hane och tik och deras valpar. Oftast är det årsvalpar, men även valpar från tidigare kullar kan ibland finnas kvar. Flocken bor i reviret som den försvarar starkt mot inkräktande vargar. Därför undviker vargar områden som de vet är upptagna revir.
- I Skandinavien har forskare konstaterat revir i storlek mellan 259 – 1676 kvadratkilometer, med hjälp av sändarförsedda djur och snöspårning (jmf: Stockholms stad är 214 kvadratkilometer stor).
- Vargars huvudföda är älgkalvar, men revirets storlek har visat sig oberorende av älgtätheten. Storleken ökar däremot med nordlig breddgrad och andel jordbruksmark. Skandinaviska vargar har större revir i förhållande till tätheten av bytesdjur, än vargar i andra länder.
Källa: Rovdjurscentret De 5 Stora och SLU
Vetenskaplig artikel:
Age at first reproduction in wolves: different patterns of density dependence for females and males (Wikenros C, Gicquel M, Zimmermann B, Flagstad Ø, Åkesson M)Proceedings of the Royal Society B.
Kontakt:
Camilla Wikenros, Institutionen för ekologi, SLU, camilla.wikenros@slu.se
Mikael Åkesson, Institutionen för ekologi, SLU, mikael.akesson@slu.se
