Hjärtkärlsjukdom är världens vanligaste dödsorsak och sjukdomen beror på att blodflödet hindras att nå den utsatta vävnaden som till slut drabbas av syrebrist. Forskning visar nu att våra vanligaste immunceller, makrofagerna, kan hjälpa till att återetablera blodflödet och begränsa skadan.
Immuncellernas klassiska funktioner är att försvara kroppen mot angripare i form av mikroorganismer och tumörceller. Makrofagen är en immuncell som är specialiserad på att döda och äta upp mikroorganismer, men det har visat sig att den också är inblandad i sårläkning och i att bygga blodkärl.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att makrofager, immunceller, ansamlas kring blodkärlen i skadad vävnad i möss, men även hos människor efter hjärtinfarkter eller vid perifer ischemisk sjukdom (benartärsjukdom). Hos möss såg man att dessa makrofager kunde reglera blodflödet, vilket är nödvändigt för att skadan ska begränsas. I frisk vävnad utförs den uppgiften av blodkärlsceller.
Immunterapi en framtida behandlingsmetod
Upptäckten ledde till att forskargruppen därefter ville undersöka om fynden kunde utvecklas till en ny behandling som ökar blodflödet till skadad benmuskel och därmed stimulerar till läkning och förbättrad funktion. Genom att lokalt höja koncentrationen av vissa signalämnen som binder till makrofagerna i den skadade muskeln kunde forskargruppen visa att fler makrofager samlades kring blodkärlen samt att deras förmåga att reglera blodflödet förbättrades. Detta ledde i sin tur till förbättrad läkning och att mössen kunde använda det skadade benet i mycket högre grad.
– Det här är en helt ny funktion för cellerna i vårt immunsystem och skulle kunna innebära att vi i framtiden kan använda oss av immunoterapier inte bara mot cancer utan för att behandla även hjärtkärlsjukdomar, säger professor Mia Phillipson som leder forskargruppen bakom upptäckten.
Vetenskaplig artikel:
Perivascular macrophages regulate blood flow following tissue damage , Circulation Research.
Kontakt:
Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet och co-director vid SciLifeLab, mia.phillispon@mcb.uu.se
