Eleverna lärde sig lite eller ingenting under tiden de hade distansstudier på grund av coronapandemin. Det visar en studie som forskare gjort av nederländska elevers resultat på nationella prov.
Att man hade en förhållandevis kort nedstängning av skolorna i Nederländerna, och dessutom nationella prov precis före och efter stängningen, gjorde det lämpligt att studera effekter av skolstängningen där. Dessutom har Nederländerna ett väl utbyggt bredbandsnät och alltså rent tekniskt goda förutsättningar för distansstudier.
Men trots goda tekniska förutsättningar var det alltså stor skillnad i hur stora framsteg eleverna, som var i åldrarna 7–11 år, gjorde i sina studier under den period som skolorna var stängda jämfört med tidigare år.
– Det är en avsevärd skillnad i resultat under 2020 jämfört med tidigare år, säger Per Engzell, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och verksam vid Oxforduniversitetet, och en av författarna bakom studien.
Lärde sig inget alls
Resultaten visar att eleverna hade tappat ungefär en femtedel i studieresultat jämfört med de tre föregående åren. Det var också en femtedel av läsåret som skolorna var stängda, vilket får forskarna att dra slutsatsen att eleverna i genomsnitt inte tillgodogjorde sig någon kunskap alls under nedstängningen.
– Vi ser att eleverna gjorde små eller inga framsteg när de studerade hemifrån. Förlusterna är särskilt stora bland barn från hem med föräldrar utan gymnasieutbildning. För dem var förlusten upp till 60 procent större än hos andra, så de här resultaten bekräftar bilden av att pandemins effekter och restriktionerna slår ojämlikt i samhället, säger Per Engzell.
Kanske kan kompenseras
Det är ännu för tidigt att säga om de uteblivna framstegen för eleverna är tillfälliga, eller om skolor och lärare så småningom kan kompensera för tappet, menar Per Engzell.
– Det återstår att se hur de här eleverna klarar att hämta upp de kunskaper de gått miste om då de är åter i skolbänken. Skolor har stängts ännu en period sedan dess, och förhoppningsvis finns då lärdomar från första vågen som kan begränsa skadan. Samtidigt finns länder där skolor fortfarande inte öppnat sedan pandemins början – delar av USA och Latinamerika till exempel – och naturligtvis bör vi vänta oss än allvarligare konsekvenser där, säger han.
Tekniken inget hinder
Att man i Nederländerna hade en förhållandevis kort nedstängning under den första vågen av coronasmitta, och dessutom två nationella prov i direkt anslutning till stängningen, gjorde att Nederländerna lämpade sig bra för att studera nedstängningens effekter. Nederländerna har även ett väl utbyggt bredbandsnät där fjärrstudier rent tekniskt har bra förutsättningar.
– Resultaten visar att teknik i sig inte är nog för att distansundervisning ska fungera. Det finns indikationer på att trots förutsättningarna så valde många lärare att lämna en stor del av jobbet till föräldrar, vilket naturligtvis slår olika mot barn från olika hemmiljöer. En beredskap för sådana situationer kräver att lärare utbildas i att undervisa på distans, säger Per Engzell.
Så gjordes studien
I studien har 350 000 elever i 900 skolor ingått. Det är resultaten från prov inom tre ämnen som ingått: läsförståelse, rättstavning och matematik. Provresultaten har jämförts med motsvarande resultat från de tre senaste åren. För att få elevgruppen jämförbar över tid matchades elever på observerbara bakgrundsfaktorer, och man kunde också jämföra syskon från samma familjer för att få en så lik kontrollgrupp som möjligt.
Vetenskaplig artikel:
Learning loss due to school closures during the COVID-19 pandemic.
Kontakt:
Per Engzell, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, per.engzell@sofi.su.se
