Konspirationsteorier präglar synen på Europa
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar alltmer vår syn på EU och Europa. Vår tillit till samhället sätts på prov i kristider – som under den pågående pandemin – där olika grupper pekas ut som skyldiga till de negativa händelserna.
– Vi kan till exempel se hur flyktingkrisen 2015 – 2016 ledde till ett polariserande samtalsklimat. Migrationen framställdes som ett medvetet försök att utplåna nationalstaterna och den europeiska identiteten. Idéer som dessa cirkulerar fortfarande i pressen och sociala medier och används av populistiska politiska krafter, säger Andreas Önnerfors, docent vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, och som tillsammans med opinionsforskaren André Krouwel vid Amsterdams fria universitet (Vrije Universiteit Amsterdam) gett ut boken.
Om boken:
Boken är ett resultat av det europeiska forskningsprojektet Comparative Analysis of Conspiracy Theories COMPACT som pågick åren 2016 – 2020. www.conspiracytheories.eu I boken medverkar 15 författare, bland annat statsvetare, medieforskare, socialpsykologer och historiker som tar sig an ämnet i sammanlagt 13 kapitel.
En av de vetenskapliga metoder som använts är kvantitativa opinionsstudier där åsikter hämtats in från ett stort antal personer från hela Europa. Det ingår även analyser av mediers rapportering, texttolkning av terroristmanifest samt undersökningar om hur konspirationsteorier använts för att mobilisera väljarstöd. Forskarna har också vägt samman resultat från flera tidigare studier som gjorts.
Konspiratörer skeptiska till Europasamarbetet
De fann ett tydligt samband mellan personer som är skeptiska till Europasamarbetet och konspirationsteoretiskt tänkande. I skuggan av den ökande invandringen, särskilt i samband med flyktingkrisen 2015, kunde populistiska aktörer utnyttja människors behov av att få enkla svar på komplexa problem och peka ut skyldiga för de negativa händelseutvecklingarna, skriver forskarna.
Ett kapitel är en analys av den brittiska pressen i samband med folkomröstningen om Brexit. Den visar hur skuldbeläggande kritik mot EU och främlingsfientlighet samverkade. Andra exempel på hur konspirationsteorier frodats är under den grekiska skuldkrisen då anti-tyska berättelser och myten om att EU egentligen är en fortsättning av Tredje riket återupplivades. Det finns också rörelser som förnekar Förbundsrepubliken Tysklands existens och som under anti-coronademonstrationerna 2020 försökte storma den tyska riksdagen i Berlin.
Konspirationsteorierna inspirerar till terrordåd
Forskarna menar att radikaliseringsprocesser drivna av konspirationsteorier i vissa fall har inspirerat till terrordåd, exempelvis vid två olika tillfällen i Tyskland: 2019 öppnade en högerextremist eld mot en synagoga och 2020 mördade en annan person med rasistiska motiv 10 personer i ett attentat mot flera vattenpipskaféer.
Det här behandlar Andreas Önnerfors i sitt kapitel där han undersöker hur den rasistiska och främlingsfientliga konspirationsteorin om ”det stora utbytet” kan ha varit ett motiv för dessa båda terrordåd. Den här konspirationsteorin utvecklades av den franske högerextreme författaren Renaud Camus (1946-) som hävdar att migrationen till Europa inte kan betraktas som något annat än ett bio-politiskt vapen. Med det menar han att de europeiska eliterna har lierat sig med de invaderande folkmassorna i syfte att släcka ut kontinentens själ och väsen.
– Jag har analyserat de tyska översättningarna och populariseringarna av Renaud Camus texter. Min tolkning är att de har legat till grund för och legitimerat terrordåden i Tyskland 2019 och 2020. Båda gärningsmännen lämnade egna terroristmanifest efter sig. Dessa är djupt påverkade av antisemitiska och islamofobiska konspirationsteorier som direkt kan länkas till Renaud Camus idéer, säger Anderas Önnerfors.
Konspirationsteorier leder till splittringar i samhället
En slutsats som forskarna drar är att det finns en motsägelsefull dubbelhet i den konspiratoriska världsbilden av Europa och EU. Å ena sidan framställs Europa och dess politiska enhet som ett mäktigt hot som konspirerar mot nationalstaternas mångfald och särart. Å andra sidan beskrivs Europa som en vek och döende kraft som är för svag för att värja sig mot de sammansvärjningar som har skapats av olika yttre fiender.
– Vår bok är den första att behandla en hel kontinent som föremål för konspirationsteoretiskt tänkande. Vi ser riskerna med att dessa berättelser undergräver Europas politiska kultur och leder till en större samhällelig splittring, säger Andreas Önnerfors.
Publikation:
Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe, (Andreas Önnerfors, André Krouwel), Routledge.
Kontakt:
Andreas Önnerfors, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, andreas.onnerfors@hist.uu.se
