Pauser på jobbet kan göra skillnad för hälsan

Lina Ejlertsson, doktorand i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, menar att det finns en klassisk bild av att jobba och mäta hälsa på arbetsplatser genom sjukskrivningstal, produktion och effektivitet.

– Oftast sätter man in rehabiliterande insatser eller arbetar förebyggande först efter att medarbetare blivit sjuka. Så vad händer om man istället integrerar olika återhämtningsaktiviteter i medarbetares dagliga arbete?

Att anpassa hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen ger, trots en stressad arbetsvardag, en ökad självupplevd hälsa hos medarbetare. Det framkommer i Lina Ejlertssons avhandling där hon undersökt arbetsmiljön inom primärvården.

Medarbetare från alla yrkesgrupper som finns vid en vårdcentral ingick i Ejlertssons studier: sjuksköterskor, fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, läkare och administrativ personal. Deltagarna medverkade i fokusgruppsintervjuer, enkäter och riktade interventioner.

Beskrev ökat välmående

– Medarbetare vid samtliga arbetsplatser som fick riktade och individuella insatser för återhämtning under arbetsdagen beskrev ett ökat välmående, oavsett vilka förutsättningar som fanns eller vilka attityder man haft inledningsvis mot projektet, säger Lina Ejlertsson, som lägger fram sin avhandling Recovery at work as a health-promoting process.

I fyra delstudier undersökte Lina Ejlertsson återhämtning och positiva arbetsfaktorer kopplade till hälsa. Med arbetsglädje och hälsa som utgångspunkt ville hon ta reda på vad som ökar välbefinnandet och gör att man blir glad av sitt arbete.

Återhämtning var viktigaste faktorn

Studierna startade för åtta år sedan och genomfördes innan coronapandemin bröt ut. Totalt 26 vårdcentraler i Skåne medverkade med 600 medarbetare. I första studien undersökte forskarna salutogena arbetsfaktorer (det vill säga att man fokuserar på vad som orsakar hälsa, snarare än på vad som orsakar sjukdom, redaktionens kommentar) och huvudresultatet visade att återhämtning var den absolut viktigaste faktorn för medarbetarnas självskattade hälsa. Resultaten ledde till nästa studie där forskarna kartlade begreppet återhämtning under arbetsdagen. Kartläggningen visade att variation, gemenskap och hanterbarhet är tre viktiga främjande faktorer.

Okej att ta en paus

I de två senare studierna genomförde och utvärderade forskarna riktade insatser med fokus på återhämtning. Legitimitet för att få ta sig tid för paus i arbetet – att andas och återhämta sig – var en främjande faktor för att lyckas med interventionerna på arbetsplatsen. Lina Ejlertsson menar att reflektion är viktigt för att uppleva återhämtning under arbetsdagen, och för att lyckas med att få in återhämtning i arbetet kan man även behöva arbeta med kulturen på arbetsplatsen.

– Det är när vi är som mest stressade och har mest att göra som vi behöver återhämta oss i arbetet. Därför har arbetsplatskulturen och chefens ledarskap också stor betydelse för möjligheten till återhämtning och hur en arbetsplats mår. Fler organisationer behöver arbeta aktivt med hälsofrämjande insatser och ha förståelse för vad som ger effekt i det långa loppet.

Det sociala kittet, samvaron med starka, trygga och goda relationer på arbetet och att uppleva stöd, visade sig också vara en viktig del genom alla studier i avhandlingen.

Skräddarsydda insatser gav resultat

Under ett år fick sex vårdcentraler med 170 medarbetare riktade hälsofrämjande insatser med fokus på återhämtning. Insatserna skräddarsyddes för individens, såväl som för gruppens och arbetsplatsens, förutsättningar och behov. Varje vårdcentral bildade även en inspirationsgrupp som bestod av medarbetare med olika professioner. I dialog med övriga medarbetare på vårdcentralen hade gruppen ansvar över att planera, implementera och utvärdera aktiviteterna. 15 vårdcentraler användes som kontrollgrupp där medarbetare svarade på enkätfrågor utan intervention.

Efter interventionerna beskrev deltagarna sina upplevelser som positiva med framför allt en ökad återhämtning, ett ökat välmående och ett mer öppet klimat med ökad sammanhållning inom gruppen.

– Det faktum att insatserna var anpassade och skräddarsydda utifrån individernas såväl som arbetsplatsernas olika behov, önskemål och förutsättningar var en framgångsfaktor. Jag tror att denna ökade kunskap om hur medvetna återhämtningsaktiviteter under arbetsdagen verkligen kan göra skillnad är till stor nytta för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser inom fler verksamheter, säger Lina Ejlertsson.

Avhandling:

Recovery at work as a health-promoting process.

Kontakt:

Lina Ejlertsson, doktorand i folkhälsovetenskap, Lunds universitet, lina.ejlertsson@med.lu.se