Nätläkare används mest av unga och relativt friska personer i storstäderna. Hur går det ihop med att vården ska vara behovsstyrd och kostnadseffektiv?
– Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov, säger forskaren Peter Bergwall.
Svensk sjukvård ska vägledas av behovsprincipen: den med störst behov ska få vård först. Genom politiska reformer har även valfrihet införts som en vägledande princip.
Nätläkarnas intåg på sjukvårdsmarknaden har gjort tydligt att de två principerna krockar med varandra. Det menar rättssociologen Peter Bergwall som nyligen disputerat om nätläkartjänster.
Peter Bergwall inledde sitt avhandlingsarbete år 2016 med enkäter om hur nätläkartjänster uppfattades av allmänheten. Dessa var då en marginell företeelse som många inte ens kände till. Frågorna gällde såväl patientens syn på integritet som på jämlik vård.
– Respondenterna såg på de digitala läkartjänsterna som vilken tjänst som helst inom näthandeln. Det förvånade mig, eftersom jag trodde att frågan om rättvis och jämlik vård skulle vara viktig, säger Peter Bergwall.
Vuxit explosionsartat
De senaste åren har nätläkartjänsterna vuxit explosionsartad, och tagit ytterligare fart under pandemin.
– Den växande användningen av nätläkarföretag har gjort att etiska konflikter blivit tydliga, säger Peter Bergwall. Nätläkartjänsterna i sig är inte ett problem. Deras tjänster lämpar sig mycket väl för dagens marknad och har kommit att bli en symbol för det sjukvårdssystem som vi har utvecklat.
Alla vill ha de friskaste patienterna
Problemet är, menar Peter Bergwall, att man inte har löst frågan hur valfriheten ska kombineras med behovsprövning och kostnadseffektivitet. Nätläkartjänsterna används mest av unga och relativt friska personer i storstadsregionerna medan till exempel Norrbotten, som borde haft mest nytta av tjänsten, använder den minst. Stockholmare lägger ner 3–4 gånger mer pengar på nätläkarbesök än norrbottningar.
– Vi har skapat ett system där alla vill ha de friskaste patienterna eftersom det är mest kostnadseffektivt för behandlaren.
Men varför används inte tjänsten mer av glesbygdsbefolkning med dåligt utbyggd sjukvård?
– Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov och fungerar idag främst som ett komplement till den fysiska vården. De kan däremot inte kompensera för att antalet fysiska vårdcentraler i mindre tätbefolkade områden blir allt färre. Nätläkarnas reklamkampanjer riktar sig dessutom i första hand mot patienter i storstäder.
Hur tycker du att man borde göra för att båda principerna, den om valfrihet och den om kostnadseffektiv behovsprövning, ska kunna efterlevas?
– Så som principerna tillämpas i dagsläget är de i det närmaste oförenliga. Vi har dessutom 21 olika sjukvårdshuvudmän, det vill säga regionerna, med väldigt olika förutsättningar att efterleva de här principerna. Nätläkarnas framfart tyder på att vi skulle behöva en bättre nationell samordning också av primärvården.
Tycker du att valfriheten inom vården, det vill säga val av vårdgivare bör avskaffas?
– Valfrihet är i grunden något positivt. Men vi behöver fundera på vad vi egentligen menar med valfrihet och vilken grad av valfrihet som är möjlig i ett behovsstyrt sjukvårdssystem.
Avhandling:
Exploring Paths of Justice in the Digital Healthcare: A Socio-Legal Study of Swedish Online Doctors.
Kontakt:
Peter Bergwall, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, peter.bergwall@soclaw.lu.se
