Anknytningen kan påverka tillit till välfärdssystemet
Människor med en otrygg anknytning har mindre tillit till välfärdssystemet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
I en avhandling från Stockholms universitet lyfts frågan om människors tillit till välfärdssystemet kan förklaras utifrån anknytningsmönster – och om vårt välfärdssystem kan utgöra en trygghet för människor på samma sätt som religion.
Resultaten visar att anknytningsmönster kan påverka hur individer litar på, inte bara andra människor, utan även på välfärdsinstitutioner. Anknytningserfarenheter kan därmed i förlängningen påverka människors beteende mot samhället i stort.
Anknytningsteori
En människas anknytningsmönster skapas från födseln och formas av hur det lilla barnet blir bemött och får sina behov tillgodosedda av människor i dess närhet. Enligt John Bowlbys anknytningsteori präglar detta en människas relationer genom hela livet.
Enligt teorin finns det tre huvudsakliga anknytningsmönster:
1. Trygg anknytning
2. Otrygg-undvikande anknytning
3. Otrygg-ambivalent anknytning
Källa: Psykologiguiden, Wikipedia
Studerat Sverige och USA
Studien har genomförts i Sverige, ett land med stark välfärdsstat men lägre grad av religiositet, och i USA, ett land med mindre utbyggd välfärdsstat, men högre grad av religiositet.
– Att söka sig till något som är starkare och större för att överleva när man är rädd och trött är grundläggande hos oss människor. Det är ett motivationssystem i oss, säger Joel Gruenau Brulin, som nyligen lagt fram sin avhandling vid Stockholms universitet.
Joel Gruneau Brulin har en bakgrund inom klinisk psykologi och har varit verksam som psykolog. I sitt fält har han intresserat sig för hur anknytningteori påverkar hur människor fungerar i mellanmänskliga relationer.
– När man har tryggheten så vågar man sig på saker. Har barnet en inneboende känsla av en trygg bas så vågar det utforska mer.
Tillit avgörande för välfärdssystemet
Joel Gruneau Brulin menar att det är centralt att förstå vad som gör att människor söker sig till religion och därigenom om samhällsystemet kan ha liknande funktioner – en trygghet att falla tillbaka på.
– Tillit lyfts upp i relationen till välfärdssystemet. Exempelvis att man behöver ha hög grad av tillit i ett samhälle för att kunna bygga upp ett välfärdssystem. Om man litar på andra överlag så har man större benägenhet att betala skatt. Många menar det motsatta, genom en stark välfärdsstat så undviker man korruption, då upplever man institutioner som rättvisa.
Studien visar att personer med undvikande anknytningsmönster tenderar att visa lägre tillit till välfärdssystemet. I både Sverige och USA framkommer att undvikande anknytning, som är kopplat till obehag inför närhet i mänskliga relationer, är relaterad till både lägre grad av tillit till människor generellt som till välfärdsstaten. Undvikande anknytning verkar alltså inte bara vara kopplad till en ovilja att lita på andra människor, utan även till en svårighet att lita på institutioner i samhället.
– Den anknytningstyp som är undvikande förlitar sig mer på sig själv eller vill inte att andra kommer nära. Studien visar att personer med undvikande anknytning litade på välfärdssystemet i mindre utsträckning.
Religion kontra välfärdssystem
För att någonting verkligen ska kunna betecknas som en relation så behöver det påminna om en människoliknande relation. Upplevelsen av en personlig relation till en ”individliknande gestalt” lyfts fram som central. Detta är något som relationen till Gud inbegriper – men däremot inte den till välfärdsystemet. Välfärdsystemet tar alltså inte över de psykologiska trygghetsfunktioner som religion traditionellt ger för personer som söker den personliga tryggheten hos en gud.
– De fungerar som två olika sätt att ge trygghet för människor. Välfärd ger materiell trygghet medan religion och en gud ger trygghet i form av sammanhanget man ingår i.
Avhandling:
Security in the welfare state: Attachment, religion and secularity.
Kontakt:
Joel Gruneau Brulin, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, joel.gruneau.brulin@psychology.su.se