Utbildning, karriär, boende och ”rätt” partner – sedan kan det bli aktuellt med barn. Forskare har undersökt hur vår syn på familjebildning har förändrats över tid.
Synen på den egna fertiliteten och att skaffa barn, har tydligt förändrats under de senaste 60 åren. I en studie har forskare låtit över hundra skåningar mellan 17 och 90 år diskutera hur de tänker kring fertilitet och familjebildning.
– Många äldre i studien är bekymrade över hur den yngre generationen resonerar. De oroas av att deras barn planerar så otroligt mycket innan de bildar familj. Att allt ska vara så uttänkt och ordnat, säger Maja Bodin, forskare i det EU-finansierade projektet Reprounion.
Totalt ingår fem forskargrupper från universiteten i Malmö, Lund och Köpenhamn i det övergripande projektet. Grupperna studerar flera aspekter av, eller utmaningar kring, reproduktion och fertilitet. Manlig fertilitet, reproduktionsmedicin och hälsoaspekter kopplat till fertilitet är några exempel.
Medvetenhet kring fertilitet
Maja Bodins grupp arbetar med medvetenhetsfrågor, ”fertility awareness”.
– Fokus ligger på det sociologiska perspektivet. Syftet är att titta på hur människor tänker och resonerar i olika åldrar och också hur detta har förändrats över tid. Det har hänt mycket kunskaps- och forskningsmässigt. De äldsta personerna i studien fick barn vid en tid då det varken fanns p-piller eller fertilitetsbehandlingar, vilket idag ses mer som självklarheter, säger Maja Bodin.
Förändrade krav på relationen
Deltagarna i studien fick diskutera frågor om fertilitet och familjebildning i totalt 26 fokusgrupper. Intervjuerna genomfördes under ett års tid mellan 2019 och 2020.
– Det har genomgående varit viktigt att ha en stabil kärleksrelation innan man skaffar barn, men kraven och förväntningarna på relationen har förändrats. Tidigare kanske man träffade någon i tonåren, eller tidiga 20-årsåldern, blev med barn och så var familjebildandet igång. Idag finns ett helt annat tänk kring utbytbarhet, och dessutom tillgång till preventivmedel vilket påverkar möjligheten att ha heterosexuella relationer som inte nödvändigtvis leder till familjebildning, säger Maja Bodin.
Karriär och boende planeras
Barnafödandet sker allt senare i livet och föregås av noggrann planering när det gäller både karriär och boende.
– Det finns fler möjligheter idag, när det gäller att resa, utbilda sig och göra karriär. Många utbildningar är långa och bristen på bostäder spelar också in. Familjebildningen har med detta kommit att alltmer bli ett projekt som upplevs kräva noggrann planering.
Samtidigt har den reproduktionsmedicinska utvecklingen inneburit en revolution och att långt fler idag har möjlighet att få hjälp.
– Det finns också en helt annan medvetenhet som gjort att det är mer legitimt att prata om problem kopplat till fertilitet, barnafödande och familjebildning, säger Maja Bodin.
Vetenskaplig artikel:
Preconditions to parenthood: changes over time and generations.
Kontakt:
Maja Bodin, barnmorska och postdoktor, Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet, maja.bodin@mau.se
