I ett pilotprojekt har drönare använts för att leverera hjärtstartare när det har kommit skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen. När de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats.
– Det här är första gången i världen som en forskargrupp redovisar resultat från en studie där hjärtstartare har flugits ut av drönare vid riktiga larm om misstänkt hjärtstopp, säger ansvarig forskare Andreas Claesson, docent vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
När en person drabbas av hjärtstopp räknas varje minut. Bara en av 10 överlever nämligen ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Med hjärt- och lungräddning samt en tidig strömstöt (defibrillering) från en hjärtstartare skulle istället så många som 70 procent kunna överleva. Men då behöver hjälpen komma fram snabbare. Medelvärdet innan ambulans var på plats vid ett hjärtstopp var 11 minuter (år 2019, Sverige).
Forskare vid Karolinska Institutet har samarbetat med SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone AB i ett pilotprojekt. För att minska tiden till defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus har de testat att flyga ut hjärtstartare med drönare som ett komplement till ambulans. Studien genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv. I studien beskrivs ett integrerat förlopp där larmoperatör, drönarpilot och flygledning snabbt samverkar för att göra utryckningen möjlig.
Drönarna kom fram snabbare än ambulans
Under studieperioden skickades drönarna ut vid 12 av totalt 53 larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna levererade framgångsrikt en hjärtstartare på platsen i 11 av fallen (92 procent). I sju fall (64 procent) anlände drönarna innan ambulansen kom, och sparade då i median 1 minut och 52 sekunder. Drönarna flög i median 3,1 kilometer och orsakade inga störningar eller skador på omgivningen. Ingen hjärtstartare användes dock på patienterna innan ambulansen anlände.
– Även om ingen av de drönarlevererade hjärtstartarna kom till användning denna gång, så visar vår studie att det är möjligt att transportera hjärtstartare med god precision och på ett säkert sätt vid skarpa fall. En förutsättning för att de i framtiden också ska komma till användning är att larmcentralens operatörer tar initiativ och instruerar personer på plats i att snabbt hämta och använda hjärtstartaren för att hjälpa personen som drabbats av hjärtstopp, säger studieförfattaren Sofia Schierbeck, doktorand vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Teknologin behöver utvecklas för att öka användningen och minska responstiden ännu mer. Till exempel kunde drönarna inte användas när det var mörkt, regnande eller blåste hårt (åtta meter per sekund eller mer). Eftersom drönarsystemet var förinställt på att undvika rutter över tätbefolkade områden, innebar det att vissa platser för larm hamnade utom räckhåll.
– Sedan studien genomfördes har vi identifierat flera förbättringsområden. I april i år inledde vi en uppföljande studie med ett mer optimerat system. Vi vill pröva om vi kan använda drönarna i en större andel av fallen samt minska responstiden ytterligare och därigenom öka tidsbesparingen jämfört med ambulans. Varje minut utan behandling i det tidiga skedet minskar chansen till överlevnad med ca 10 procent och därför vi tror att denna nya leveransmetod har potential att rädda liv, säger Andreas Claesson.
Publikation
Automated External Defibrillators delivered by drones to patients with suspected Out-of-Hospital Cardiac Arrest Sofia Schierbeck, Jacob Hollenberg, Anette Nord, Leif Svensson, Per Nordberg, Mattias Ringh, Sune Forsberg, Peter Lundgren, Christer Axelsson, Andreas Claesson, European Heart Journal
Kontakt
Andreas Claesson, docent, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Centrum för hjärtstoppsforskning, andreas.claesson@ki.se
Sofia Schierbeck, doktorand, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Centrum för hjärtstoppsforskning, sofia.schierbeck@ki.se
