Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Göran Nygren är forskare vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet och har nyligen disputerat med avhandlingen Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker.
– Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället, säger han.
Lägger mycket tid på skolarbetet
3 resultat ur avhandlingen ”Jag vill ha bra betyg”:
- Skolan handlar om att prestera, bli bedömd och få höga betyg – enligt eleverna
- De elever som får höga betyg lägger mycket tid på skolarbetet hemma och får omfattande stöd från sina föräldrar
- Skolsystemets utformning ger elever från familjer med akademiska traditioner ett nästan ointagligt stort försprång
I sin avhandling presenterar Göran Nygren tre huvudresultat:
1. Att prestera och få höga betyg är det viktigaste med skolan enligt eleverna
För de flesta elever handlade skolan om att bedömas – inte om lärande eller att få kunskaper.
Elever med höga betyg hade fler och mer sammansatta strategier för skolarbetet än sina klasskamrater. De ansåg att språkliga färdigheter var viktiga och de lade ner mycket tid och kraft på skolarbete i skolan och i hemmet. För de flesta eleverna, oavsett resultatnivåer, handlade skolan om att prestera genom att ”visa upp” sina kunskaper och färdigheter för att uppnå höga examinationsresultat och betyg som kvalificerade dem till önskvärd gymnasieutbildning. Deras skolvardag innebar att ständigt prestera, examineras, bedömas och betygsättas.
Rädsla för att misslyckas
Andra kännetecknande drag var individens ansvar, självständighet, disciplin och konkurrens. Många var rädda för att misslyckas med examinationerna och betygen och flera av dem hade erfarenheter av arbetstoppar med ohälsa som stress, magont, huvudvärk och sömnsvårigheter.
– Det är allvarligt att de flesta elever utvecklar ett instrumentellt förhållningssätt till skolan och kunskap – att det bara handlar om att få höga betyg för att bli antagen till önskvärt gymnasium och program. Det var endast en mindre grupp elever som också tyckte att lärande, kunskaper och bildning var roligt och viktigt i sig och för deras framtid. Det här är alarmerande för ett samhälle som vill vara en kunskapsnation, säger Göran Nygren.
Läs mer: Grit är grejen för att lyckas i skolan
2. Att plugga mycket hemma och få stöd från föräldrar är avgörande för höga betyg
Nästan alla elever med höga skolresultat i studien hade gemensamt att de hade resursstarka föräldrar och släktingar med akademiska traditioner. Föräldrarna hade akademiska ämneskunskaper och färdigheter och flera även pedagogiska, vilka var viktiga resurser i elevernas skolgång. Eleverna fick ett omfattande föräldrastöd i skolarbetet och föräldrarna kommunicerade engagemang, motivation och aspirationer för deras utbildning och framtid. Helhetsbilden är att det omfattande hemarbetet i kombination med de resursstarka föräldrarnas stora och sammansatta engagemang i sina barns skolgång fick effekten att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynnsamma, privilegierade villkor i jämförelse med klasskamrater som hade begränsade eller helt saknade dessa resurser.
– För att förstå och förklara elevers höga skolresultat är det nödvändigt med ett helhetsperspektiv på elevers skolarbete, både i skolan och i hemmet, och på deras utbildningsresurser. Avhandlingen visar vikten av att uppmärksamma hur sociala, ekonomiska och utbildningsrelaterade resurser och villkor inverkar på elevers skolgång och betyg, säger Göran Nygren.
3. Utifrån hur skolarbetet är organiserat idag ger det elever med akademisk bakgrund stort försprång
Skolan ger inte en likvärdig utbildning, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och segregationen.
Göran Nygrens avhandling visar hur resursstarka och privilegierade elever gynnas i dagens skolsystem, och hur andra missgynnas. Effekten blir social reproduktion av elevers utbildnings- och livsbanor och aktualiserar skolans svårigheter att verka för likvärdig utbildning, likvärdiga livschanser och social rättvisa. Skolans elevideal, kunskapsnorm och organisering av skolarbetet fick effekten att övre medel- och medelklasseleverna med akademiska traditioner i familjen och släkten hade en fördel som var nästintill ointaglig för de övriga eleverna.
– Den här studien visar att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser, den sociala reproduktionen och segregationen i samhället, konstaterar Göran Nygren.
Så gick forskningen till:
I sin avhandling undersöker Göran Nygren hur högstadieelever uppnår höga betyg på skolor som också har högre resultat än genomsnittet. Undersökningsperioden är 2000–2020. Studien är etnografisk och bygger på observationer, intervjuer och samtal. Forskningsmaterialet är i huvudsak insamlat under åren 2000–2010 i tre skolklasser på två högstadieskolor och därefter genom uppföljande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever, föräldrar och lärare.
Avhandling:
Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker, (Nygren, Göran).
Kontakt:
Göran Nygren, institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet, goran.nygren@etnologi.uu.se
