Den som utsätts för luftföreningar under lång tid kan ha ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlssjukdomar. Det gäller även när halterna av föroreningar ligger under gränsvärdena.
– Våra resultat visar att de nuvarande riktlinjerna för luftkvalitet inte ger tillräckligt skydd, säger Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Det forskarna undersökte var om det finns ett samband mellan stroke eller akut kranskärlssjukdom och långvarig exponering för små partiklar i luften, kvävedioxid, sotpartiklar och ozon.
Mer luftföroreningar – fler sjukdomar
Det man fann var att en ökning av små partiklar i luften vid bostaden ledde till en ökning i risken att drabbas av stroke. Även kvävedioxid och sotpartiklar kunde kopplas till ökad risk för stroke. Kvävedioxid var också kopplat till ökad risk för kranskärlssjukdom.
Ingen säker nedre gräns
Forskarna kunde inte hitta någon säker gräns för när luftföroreningar är ofarliga för hjärt-kärlhälsan. Även när man tittade enbart på de deltagare som utsattes för halter som är lägre än WHO:s och EU:s gränsvärden kunde man se negativa effekter av små partiklar och kvävedioxid.
– Detta är oroväckande och har stor betydelse för hur aggressivt vi bör eftersträva god luftkvalitet för att förebygga vanliga och allvarliga sjukdomar, säger Petter Ljungman.
Studien kan dock inte fastställa några orsakssamband (det vill säga det är inte säkert att det är luftföroreningarna som var orsaken till att fler människor drabbades av stroke och hjärt-kärlsjukdom, redaktionens kommentar).
Studien är ett stort europeiskt samarbete och omfattar drygt 137 000 deltagare från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland som följdes under i genomsnitt 17 år.
WHO kommer inom kort att presentera nya riktlinjer för luftkvalitet.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, petter.ljungman@ki.se
