Urgammal insjö på Mars upptäckt
En tidigare livskraftig sjö med mjukt meanderformade floddeltan har hittats på Mars, med hjälp av 150 000 bilder från rymdrovern Perseverance. Den nya upptäckten ger nycklar till vår grannplanets geologiska historia och intensifierar sökandet efter utomjordiskt organiskt liv.
Ett moln av röd rök. Och ett par sekunder av ovisshet. Så skulle man kunna beskriva de visuellt kittlande realtidsbilderna när Nasas rymdbil Perseverance, nedsänkt i fallskärm, studsade mot den dammiga ytan på Mars i februari 2021. Applåderna visste inga gränser. Världens astronomer gnuggade händerna inför tanken att Perseverance under flera år ska samla på sig prover för att besvara frågan om det någonsin funnits någon form av liv på den järnoxidröda planeten.
Så försvann vatten från Mars
I den första vetenskapliga artikeln baserad på insamlade data från Perseverance kan ett internationellt forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, kartlägga den geologiska utvecklingen vid en krater som kallas Jezero. I studien kan forskarna avslöja nya fakta om hur en livskraftig sjö och dess meanderformade floddeltan torkat ut.
– Vi kan se en radikal förändring i den våta miljön. Att området gått från potentiellt beboelighet till motsatsen. Bilderna har gett oss ny kunskap om Mars geologiska klimat, säger Sanna Alwmark, geologiforskare vid Lunds universitet.
Med hjälp av avancerad analys av ett urval av totalt 150 000 bilder har forskargruppen skapat sig en uppfattning av den förhistoriska sjöns utveckling från kluckande till knastertorr. Vad som ligger bakom torkan, som inleddes för cirka 3,6 miljarder år sedan, är för tidigt att säga.
– Någonting drastiskt har hänt på Mars. Vad och när är oklart, säger Sanna Alwmark.
Letar spår av liv i flodbankar på Mars
Det är inte bara den fördjupade insikten i att Mars klimat förändrats snabbt och påverkat sjösystemet och floddeltat vid Jezerokratern som forskarna vill lyfta fram i studien. En annan upptäckt är att bankar av finkornigt sediment nu kunnat lokaliseras. Det är i detta sediment man hoppas kunna hitta spår av liv, så kallade biosignaturer.
– Det hade naturligtvis varit önskvärt att hitta faktiska fossil, men man måste koncentrera sig på väldigt små grejer, biosignaturer och organiskt material. Och då måste vi leta i material där förutsättningarna för att små grejer bevaras är som störst, säger Sanna Alwmark.
Förutom Lunds universitet har ett tjugotal lärosäten och organisationer deltagit i arbetet.
Vetenskaplig artikel:
Perseverance rover reveals an ancient delta-lake system and flood deposits at Jezero crater, Mars, Science .
Kontakt:
Sanna Alwmark, postdoktor, Geologiska institutionen, Lunds universitet, sanna.alwmark@geol.lu.se
