Självkörande skogsmaskin som lastar på timmer.
Bild: Luleå tekniska universitet
Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En självkörande skogsmaskin som hämtar och lämnar timmer – samtidigt som den väljer den väg som är mest skonsam för marken – det är framtiden skogsbruk, enligt forskarna.

För första gången i världshistorien har en självkörande skogsmaskin klarat av att ”skota” – alltså att helt utan mänsklig inblandning hämta och transportera virke. Forskarna ser det som ett viktigt steg mot ett mer hållbart skogsbruk.

− Det här kommer att rita om kartan för branschen och hur andra aktörer inom området ser på operationer som dessa. Vi har jobbat oerhört intensivt med det här testet och det känns väldigt skönt att det fungerar, säger Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.

Genom att ha programmerats för att utföra arbetet på egen hand kunde skogsmaskinen själv plocka upp och transportera timmerstockar till en upphämtningsplats. Det är ett arbete som vanligtvis utförs av skotarförare, men denna gång kunde människorna stå vid sidan om och titta på.

Skogsmaskinen är världsunik

Att en självkörande skogsmaskin klarar av en så avancerad uppgift är världsunikt och öppnar upp för stora förändringar av skogsnäringen, enligt Magnus Karlberg.

− Även om det fortfarande är många år bort, och kommer ske gradvis, är vi övertygade om att den tekniska utvecklingen med smarta autonoma skogsmaskiner är framtiden för skogsbruket. Vi har visat att tekniken finns och fungerar men det är såklart skillnad att arbeta med detta från ett forskningsperspektiv jämfört med kommersiell verksamhet. Vi forskare kan unna oss att kliva in i framtiden på ett helt annat sätt, säger han.

Mer skonsamt mot naturen

Utvecklingen av självkörande skogsmaskiner är ett viktigt steg för ett mer hållbart skogsbruk, menar forskarna. Mindre och mer energisnåla maskiner kan arbeta betydligt mer skonsamt i skog och mark.

− Vi har i dag möjligheten att göra skogsmaskinerna så smarta att de själva kan läsa av omgivningen och upptäcka områden som är känsliga. På det sättet kan användningen anpassas efter de specifika förutsättningar som råder på platsen. Ett exempel kan vara att sensorer på maskinen upptäcker renlav och väljer andra vägar för att skona marken, säger Magnus Karlberg.

Byggd utan förarhytt

Redan 2014 började han och hans kollegor vid Luleå tekniska universitet tillsammans med SLU-forskarna att skissa på maskinen, eller terrängfordonsplattformen som är en mer korrekt benämning.

Den kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att utföra arbete helt på egen hand, som vid testet med autonom skotning. Den tio ton tunga maskinen drivs för tillfället med biodiesel och är byggd utan förarhytt.

Arbetet med att utveckla maskinen är inte över.

− Vi behöver fortsätta jobba med att göra systemen mer robusta. Vi vet nu att plattformen klarar av arbetsuppgifter även i regn men för att implementeras i industrin krävs det att maskinerna är pålitliga i till exempel kallgrader, snöfall och dålig terräng, säger Magnus Karlberg.

Forskning om självkörande fordon för ”ostrukturerade miljöer”

Arctic Off-Road Robotics Lab (AORO) är ett nystartat laboratorium specialiserat på så kallade mobila autonoma system som kan arbeta i ostrukturerade miljöer. Forskning och utveckling för framtidens autonoma skogsbruk är en viktig del i verksamheten. Labbet är ett samarbete mellan ämnet maskinkonstruktion på Luleå tekniska universitet, Institutionen för skogens biomaterial och teknologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Skogstekniska klustret.

Kontakt:

Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet, magnus.karlberg@ltu.se, Ola Lindroos, professor i skogsteknologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, ola.lindroos@slu.se, Linda Nyström, vd, Skogstekniska klustret, linda.nystrom@skogstekniskaklustret.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera